Sökresultat för: facebook

Knappt var hundrade Facebooksanvändare är svensk

Lite Facebook-fakta. Häromdagen offentliggjorde Facebook att de nu passerat 300 miljonersgränsen. 300 miljoner människor har registrerat sig på ”Fejjan” och har därmed tagit steget ut i ett socialt nätverk. Det innebär att drygt 4 procent av jordens 6,8 miljarder människor finns där. Därmed är snart Facebook världen tredje folkrikaste land efter Kina och Indien. Snart har Facebook fler invånare än USAs dryga 300 miljoner invånare. Facebook har fler människor registrerade än vad Indonesien har invånare.

Av 300 miljoner Facebooks användare är 2,7 miljoner svenskar.  Knappt trettio procent av Sveriges invånare är Facebooksanvändare. En imponerande siffra. Och ännu mer imponerande blir det om man tänker att Facebook i juli 2007 hade under 100 000 svenska användare. November samma år passerades miljongränsen i Sverige. 

Men länder som Danmark och Norge har högre andel invånare som använder Facebook.

Lite mer fakta knappt en procent av Facebooksanvändarna är svenskar. Jämför det med att en dryg promille av världens befolkning bor i Sverige.

Björn Mellstrand

Fejkad vän på Facebook

Idag avslöjar Resumé att en PR-byrå skapat profilen Nova Barakel som försökt skaffa vänner på Facebook. Den fejkade Nova är en karaktär i en kommande bok. Hon har skaffat sig många vänner på det sociala nätverket. Jag var en av dem hon försökte bli vän, men jag valde att ignorera hennes förfrågan.

Resumés Viggo Cavling skriver bra varför detta är dålig marknadsföring. Han sammanfattar det i att ingen vill bli lurad.

Fejkade kampanjer blir vanligare och är populärt i andra länder. När jag i slutet av juni satt i juryn för PR-Lions under Cannesfestivalen så förvånades jag över att fejkade kampanjer är så vanliga.

Kommunikation handlar om trovärdighet därför är jag mycket tveksam till denna typ av kampanjer. Jag tror att denna typ av kampanj gör alla företag som vill använda de sociala medierna i sin kommunikation med konsumenterna en björntjänst och drar undan mattan under fötterna på företag som vill bygga relationer i de sociala medierna. De bidrar också till att framställa professionell kommunikation i de sociala medierna som något som handlar om luras och fejkas. Och det gör mig ledsen och besviken. Dessutom visar det varken att man inte förstått att kommunikation i de sociala medierna handlar om äkthet och genuitet.

Björn Mellstrand

Först till kvarn på nya Facebookadresserna

Från start har Facebook låtit användarna använda sina riktiga namn för att kontakta varandra, något som på många sätt förändrat den sociala webben och gjort att människor vågar vara mer personliga och öppna när det gäller alla sociala medier. Öppenheten har skapat en trovärdig miljö för användarna att socialisera i. Den enda platsen där din personliga identitet inte kunde ses har varit i webbfönstret. I dagsläget har varje användare ett unikt nummer, ”id=592952074”, som är kopplat till varje profil. Det är rätt trist.

Men det kommer att förändras.

Lördag den 13 juni kommer Facebook utvecklas ännu ett steg och blir skarpare som marknadsföringsinstrument. Varje användare kommer kunna registrera ett unikt namn, som också kommer att synas i webbläsarens adressfönster. Det kommer att göra det lättare för andra att hitta dig på Facebook, och också skapa en tydlighet. I mitt fall kan det handla om www.facebook.com/thomashansen. Förutsatt att jag är först, eftersom Facebook kommer att använda sig av det klassiska konceptet  ”först till kvarn”.

På samma sätt kommer det fungera för grupper och offentliga profiler.

Vilket namn kommer du att registrera för din och ditt företags profil?

(Om du vill veta mer, klicka här.)

Newsmill kan bli nyckeln till bloggosfären – såsom Facebook var till sociala nätverk.

Efter en vecka med Newsmill i betaversion ser jag två saker.

  1. Newsmill kan bli den nyckel till bloggosfären som Facebook var till de sociala nätverken för de äldre.
  2. Kanalen till tv-sofforna kan locka bloggarna till Newsmill.

Punkt 1. Är Newsmill bloggandets Facebook? Jag tror Newsmill kan ha många funktioner att fylla. Bland annat för alla de som ännu inte tagit klivit in i bloggosfären men som tycker något. Med konnotationerna som finns till traditionella medier blir Newsmill en lagom trygg arena. Precis som Facebook var för de över 30 år som ännu inte provat några sociala nätverk för drygt ett år sen. Newsmill är såpass sammankopplat med traditionella medier så de kan locka till sig skribenter som ännu inte sett bloggosfären som något annan än navelskåderi bland blonda flickor. Detta är nämligen oerhört djupt rotat hos ”gemene man” och här kan Newsmill ha en pedagogisk funktion genom att visa vägen in till de sociala medierna. PM Nilsson nämnde själv paralleller till Facebook i mars när han pratade om det kommande medieprojektet. Parallellerna handlade dock mer om communityfunktionerna. Det tror jag inte alls på. Finns inget av de komponenterna när du blir medlem idag heller. Jag tror mer på att redaktionen med PM, Leo och Karin är en trygg och statusbringande famn att vända sig till för dem som oroar sig för att öppna ett eget fönster mot bloggosfären. Här finns den trygga ram man söker. Mindre ”vilt” än att att öppna en egen blogg.

Det finns ett stort antal ”proffstyckare” med gedigen kunskap på företag, organisationer etc som ännu inte använder någon form av sociala medier. Det ska vi inte glömma bort när vi ser på Newsmills plats. Här finns en enorm potential. Det finns också massor av människor som upplevt saker kopplat till dagsaktuella företeelser. Vanliga människor med djupa erfarenheter men som inte känt behov av att ha en blogg men som är lika internetvana som bloggare och läser tidningar på nätet. När Newsmill är etablerat kommer de att kunna tänka sig skriva där när ämnet berör dem tillräckligt.

I den dragning PM gjorde för mig och Niclas Strandh strax före lansering  om Newsmill var det här väldigt centralt för redaktionen. Att ge en arena till engagerade, kunniga människor som varit med om något och ännu inte har en sådan. Newsmill kan bli perfekt för dem.

Det är också här det verkligt särskiljande ligger för Newsmill att inte enbart använda redan etablerade tyckare (be it kändisar, bloggare eller journalister) att skriva hos dem. De får inte glömma att arbeta vidare på att skapa möten mellan etablerade tyckare, opininonsbildare och ”vanliga människor”. Den ambition som på sajten beskrivs av dem som:

Newsmill ser alla läsare som medarbetare. Våra läsare vet mer än vi och vi tror att en pluralistisk, bred och modig aktualitetsdebatt bäst garanterar en allsidig belysning av vår tid och vår värld.

Men innehållet denna vecka då, hur har det varit? Man har kunnat gissa vad som blir de ”möjliga” ämnena genom att bläddra igenom tidningarna (inklusive tv-tablåerna) och så uppenbart hoppas jag det inte blir framöver. Newsmill ska överraska mer. Artiklarna denna vecka har mest spunnit vidare utifrån det som traditionella medier tar upp (och i veckan det som berör Newsmill själva). Lite för förutsägbart. Men beror nog på att man haft fullt upp med att hantera lanseringsproblem av mer teknisk karaktär.

Arbetsgången är ju den att redaktionen på sajten efterlyser innehåll till de ämnen man valt ut på följande sätt:

”Idag letar vi skribenter och bloggare till följande ämnen:”

…borde inte förresten redaktionen fundera över den rubriken: ”idag söker vi skribenter och bloggare”…men ursäkta är inte en bloggare skribent?…och fjärmar ni inte er från en av sajtens djupare ambitioner med den uppmaningen…att få de som har något vettigt att säga…de som inte kallar sig för skribenter eller bloggare…de som via tv-sofforna kommer bli nyfikna på om deras synpunkter kan vara intressanta för er…visst man blir de facto skribent när man lämnat ett inlägg men frågan är om ordet skribent är rätt…inte ens jag känner samhörighet med ordet ”skribent”. Men detta var ett sidospår …

Punkt 2. Jag undrar om inte kanalen till tv-sofforna kan vara Newsmills USP i relation till bloggosfären. Ett perspektiv med att publicera sig hos Newsmill är ju att de förmedlar de egna (om man vill) kontaktuppgifterna till andra redaktioner. Eftersom självuttrycket är centralt för många bloggare kanske detta kommer att kunna attrahera bloggarna mer än jag trodde till Newsmill. Bloggarna tar nog gärna den här chansen att puffas fram till tv-sofforna.

Varken t.ex. Knuff eller Bloggportalen har ju hittills öppnat den möjligheten för bloggare (Konstigt nog! Redaktionerna borde ju i mycket större utsträckning själva hittat ”folkets röst” via bloggosfären inte bara Blondinbella eller enstaka andra etablerade bloggare som synts de senaste månaderna). Newsmill kommer säkerligen bidra till att berika morgonsofforna med nya ansikten.

Skribenter i veckan har ju varit hel- eller halvkändisar samt ”etablerade bloggare” (vad nu det är säg…)  och journalister. Att bloggarna varit flitiga denna vecka handlar dels om att de ämnen som diskuterats berör bloggosfären dels för att PM och Leo gjort ett bra grundjobb som skapat buzz om Newsmill i bloggosfären. Bästa sättet att testa sajten är ju att lägga in egna artiklar.

Vi får se om det håller i sig och om det kanske är just kanalen till tv-sofforna som lockar bloggarna till Newsmill även framöver vid sidan av förmågan att be om inlägg i ämnen som är utmanande för de vana skribenter som de flesta bloggare är.

Sen är jag fortfarande osäker på om det är i form av hel artikel på sajten eller som länk till inlägg man kommer att välja skriva. Själv kommer jag puffa för den här postningen på Newsmill med en kortare artikel där som sedan länkar till JMWs blogg. Det är ju inte vad jag tror redaktionen egentligen vill.

Newsmill  i den gångna veckan kan inte nämnas utan att beröra Dan Josefssons inlägg på kultursidorna på Aftonbladet. Han oroar sig för att Newsmill försöker göra delar av den fria bloggosfären till sin och påstår att Newsmill är Bonniers nya redaktionsförklädda pr-byrå och resonerar såhär:

”Vi har fått ett växande torg för en verkligt demokratisk debatt och samtidigt hotas hela den agendasättande makten hos exempelvis Bonniers.”
Alltså startar man en sajt som Newsmill. Där försöker man övertala folk att starta bloggar som underavdelningar till Newsmill. Varje dag meddelar sedan Newsmill-redaktörerna vilka ämnen de tycker ska behandlas. Därmed försvagas omedelbart den frihet att skriva om vad som helst som är bloggsfärens själva poäng.”

Tja vad säger man…hur kan man på fullt allvar mena att bara för att en redaktion på en debattsajt föreslår ett antal ämnen (som de hoppas ska vara dagens snackis) innebär att bloggosfärens frihet att skriva om vad som helst blir försvagad? Så dumt Josefsson.

Då har man inte förstått något av bloggofärens styrka, frihet och kraft. Dialogen, samtalen med varandra om frågor som engagerar. Att snabbt kunna reagera (oavsett t.ex. Newsmills redaktion) på värderingar, samhällsströmningar och företeelser och framför allt skära tvärs igenom olika grupperingar inom samhället. Över ålders-, köns- och partipolitiska grupperingar.

Bloggosfären består ju av så många fler än de ”etablerade bloggarna” som Newsmill flirtat med i veckan  för att försäkra sig om att snacket går i rätt kretsar (vilket är en klok strategi).
Josefssons debattinlägg har förstås också flitigt kommenterats av andra till exempel av Martin Jönsson  som kallar det för konspirationsteorier såväl som av t.e.x Niclas Strandh som skriver om det både på SameSameButDifferent och Newsmill (ypperligt exempel på hur bloggare kan hantera Newsmill – ett kortare inlägg på Newsmill och fördjupning på den egna arenan) och menar förstås att  bloggosfären inte alls kan bindas. Newsmill själva via PM kommenterar här.

Med eller utan Newsmill så lever vi som jobbar med sociala medier i en oerhört spännande tid. Vi är mitt inne i en kommunikationsrevolution och Newsmill är för mig ett lysande exempel på de nya flytande formerna och hur nya idéer under resans gång får nya roller och effekter.

/Brit Stakston

2008-10-07 

Vi har stängt möjligheterna att kommentera denna post på grund av omfattande bloggspam. Vi är ledsna för det.

Admin

Operationsbilder på Facebook – det är bara början

Den här veckan har vi haft en mindre skandal kring att en anställda inom sjukvården har delat operationsbilder på Facebook. I en sluten grupp på Facebook hade bilder laddats upp. Reaktionen lät inte vänta på sig. Många kommentarer har förekommit. Instinktivt reagerar jag. Det är fel och jag skulle verkligen inte gilla om bilder från en operation jag genomgått skulle ligga på Facebook. 

Men låt oss inta ett helikopterperspektiv för en kort stund och fundera över vad detta kan vara ett uttryck för. De sociala medierna har lärt många att dela information, upplevelser etc i det privata. Man laddar upp sina semesterbilder så att släkt och vänner ska kunna ta del av semestern. Man bloggar för att dela med sig av sina upplevelser. De sociala medierna har lärt oss att det kan vara enkelt att dela erfarenheter, upplevelser och kunskap i det privata. 

När vi nu har insett hur enkelt det kan vara att dela på information så vill vi göra samma sak i vårt yrkesliv. När det inte finns några interna system för att dela information så väljer man att använda de metoder och vägar som man känner från sitt privata liv.

Utmaningen för företag ge medarbetarna och branschkollegor möjlighet att dela information och erfarenheter – det kommer leda till ökad kunskap och kompetentare medarbetare. Företag, bransch- och yrkesorganisationer bör hämta inspiration från de sociala medierna. Genom att göra det kommer man att undvika operationsbilder på Facebook. Om man inte gör det kommer denna typ av skandaler dugga tätt. Vänta bara. 

Björn Mellstrand

BEFRIAD ZON: En ny Facebook-kompis, trots allt

I veckan skrev jag en postning där jag tipsade om Mark Molaro´s on line video program ”The alcove with Mark Molaro”. Gillar ju hans egen beskrivning av sin programsserie (förutom själva intervjuerna också):

A smart generation deserves a smart interview program — The Alcove with Mark Molaro is where authentic conversation comes to life. Mark Molaro is a young, fresh voice for a new generation who will ask the questions they want answered.

Loggade in på mitt Facebook-konto och hade nu en ny ”friend-request” från, just det, Mark Molaro! Och ett trevligt meddelande om hur mycket han uppskattade min postning. Så trevligt!

Dessutom fick jag känna att det var en poäng med att ha kvar mitt Facebook-konto. För några månader sedan stängde jag ner det, trots de gammeldags mysiga brev jag får där. Jag hade tröttnat rejält på Facebook och även börjat ifrågasätta nivåer av transparens på individnivå för det blir enkelt också tärande i personliga relationer.  Ytterst bottnar det att vi alla har extremt olika gränser för hur man som individ definierar transparens och integritet. Ofta gör vi inte det tydligt för varandra. Definierar eller talar om var våra respektive gränser går. Och ibland måste man själv göra avkall på sin transparens av respekt för andra personers verklighet och integritet. Och hur transparent blir man då? Vad gör man när man inte kan följa sin egen ram för transparens? Och alla övertolkningar. Det här är en fråga jag diskuterat med många av mina yngre vänner som valt att till och med hoppa av alla sociala nätverkstjänster på sista tiden när de tröttnat på ”social media dramas”. Men vi lämnar den frågan just nu även om det är en spännande diskussion, särskilt för någon som gillar transparens som verktyg i mitt jobb, som ser en sån enorm nytta med det och till och med föreläser ständigt om just detta.

Nåväl tillbaks till Molaro och hans meddelande till mig på Facebook. Nu fick jag ju chansen att få svar på alla mina frågor om hans tankar om framtidens on line video utveckling och varför han valt den väg han valt att gå med sin intervjuserie. Och så undrar jag vad hans kända, och extremt uppbokade, intervjuobjekt säger om hans ”authentic conversations”. Är det vad som får dem att tacka ja? Att det är ”low scale”, intimt och i samtalsform men med extremt stor potential att nå ut lika brett via de social medierna som vilket ”high scale” program som helst?

Vi får se jag kanske återkommer när jag får svaren. Roligt var det i alla fall!
Brit Stakston

BEFRIAD ZON: Facebook/DN-debatt slås samman och Blondinbella blir Karl XII

PM Nilsson intervjuas i Resume TV denna vecka om den kommande ”sociala community” som skall lanseras tillsammans med Leo Lagercrantz, finansierad av Bonniers och svenska investmentbolaget Proventus.

Nilssson påas av Viggo Cavling om den hybrid mellan Facebook och DN debatt som de ska lansera. Nilsson förklarar det som en social community där man kan bli medlem och som företagare ges möjlighet att använda ett verktyg för att kraftfullt kunna delta i en kvalificerad samhällsdebatt på olika nivåer. Ett nytt annonsformat diskuteras också där det för läsaren ska vara tydligt att det är annonser men att företagen i detta format skall kunna uttrycka sina åsikter och att det därmed är långt från traditionella annonser.

Referenser görs också till Martin Jönsson tidigare satsning på något liknande, Martin kommenterar både detta och det som PM och Leo ska göra här.

Well det som hänt sen Martins förra försök är bland annat att bloggandet som företeelse har etablerat sig där länkandet och kommenterandet är lika bärande delar som bloggpostningar i sig och andra funktionaliteter.

Bloggsfären ger på sitt sätt varje företag, som har modet redan idag, möjlighet att kunna delta i en kvalificerad samhällsdebatt. PM och Leos satsning kan kanske bli en bra samlande ingång, nya aktörer kanske vågar/vill ge sig in i debatten när det finns en tung avsändare, min enda tvekan för om man verkligen har förmågan att ro hem det här ligger i den här postningen hos PM & Leo för några dagar sedan.

” Efter 14 dagar som amatörbloggare har jag upptäckt mycket som jag inte visste tidigare. Bland annat hur mycket kvalitet bloggosfären erbjuder. Ett flertal publicistiska nischer som traditionellt sköts av professionella anställda har idag långt bättre ideella konkurrenter i gestalt av bloggarna.”
Ur postningen Folkrörelsens återkomst, PM & Leos blogg, 10 mars 2008.

Att år 2008 upptäcka bloggsfären är anmärkningsvärt, hur trevligt det än var skrivet och ger stor upprättelse till många kunniga bloggare som också genom åren ifrågasatts. Men om den kunskapen inte fanns innan det här projektet utvecklades kommer man då kunna inkludera de variabler till interaktion och annat som finns i de sociala medierna.

Veckan som gått har på sitt sätt verkligen varit bra för bloggsfären dvs det är något stort som hänt vad gäller att se bloggandet som maktfaktor när Expressens debattsida två dagar i raden handlar om bloggandet som företeelse, Maria Wetterstrands inlägg här och Blondinbellas svar här.

Har kommenterat min syn på det enorma fokus på modebloggandet som finns och kan nu ytterligare visa hur stor maktfaktor de tillskrivs med veckans citat.
” Vi har träffat Claes de Faire i ett skumt gathörn och gjort upp om att PM ska sitta i TV med Sveriges mäktigaste tonåring sedan Karl XII: Blondinbellan”…
Ur PM & Leos blogg

Med en son som lärt mig allt om Karl XII känns det här citatet legendariskt. Några gränser får det väl finnas för hur mycket makt man tillskriver en modeblogg 🙂

Det är verkligen dags för andra kunniga bloggare att gestalta bloggsfären vid sidan av modebloggarna och träda fram i samhällsdebatten oftare. Till exempel ta plats när mötet mellan gamla och nya medier sker . Bloggsfären är fylld av kunniga människor, företag och organisationer. Till exempel reklamare som här eller här, planners som här och här, kommunikatörer som här eller annat samhällsengagemang som här och här .

Helt enkelt listan skulle kunna göras hur lång som helst. Debatten är levande bland bloggarna. Och det är synd att den kunskap som finns här inte oftare får den uppmärksamhet och erkännande som de faktiskt förtjänar att få i samhällsdebatten.

/Brit Stakston

UPPDATERING 23 mars

Annandag påsk följer den tredje debattartikeln om bloggar på en vecka  i Expressen. Den är gången är det stå upp komikern (vilket jag tar som utgångspunkt) Tobias Persson. Mitt i en hel del poänger värda att diskuteras så förtar han sina egna ord genom den arrogans han använder sig av och slutklämmen blir verkligen löjlig:

”För 150 år sedan byggde ungdomar vår järnväg, våra hus, vårt samhälle –
i dag fotograferar de sin fika. God natt jord!”

Men snälla någon måste du vara så förutsägbar, det blir ju bara bakåtsträvande och så enkelt för dina motståndare att raljera med. Jämföra järnvägsbyggandet med modebloggandet….. Det finns vardagar  och verkligheter hos en hel del ungdomar idag som handlar om vår motsvarighet till järnvägsbyggandet. Precis som det för 150 år sedan fanns unga borgardamer som enbart drack te också.

Brevets återkomst i Facebook?

Hur länge sen är det du satte dig och skrev ett brev? Sådär ungefär ett A4 eller två för att berätta vad du gjort under den senaste veckan. Utan länkar till någon annanstans, utan att känna behovet av att provocera, vara putslustig eller göra smarta betraktelser. Bara ett vanligt brev.

Hei Brit,

Åsen står det til med deg og sønn, er bra håper jeg. Her er det bare bra, ja jeg fikk feber i går så jeg var ikke på jobb i går, men får håper det går over i løpet av påska, for det er jo så fint å være ute i , er jammen gått at våren kommer hit og, får dere har vel hatt våren ei stund allrede med god temperatur og sitte ute på cafer og kose dere, det er fint når det blir slik framover.

……….och han fortsätter om sitt vardagsliv

Klem fra Tore

Jag får såna brev. En två tre stycken i veckan av olika människor. På Facebook. Jag återkommer strax till dessa brev. Det är kanske där vi hittar en nyckel till framtiden för Facebook 😉

I fredags skedde en sammankomst kallad Facebookgarage där en del av oss ”sociala medier nördar” deltog. Med utgångspunkt från att jag själv är ett resultat av ett ungdomsutbyte och dessutom ägnat 12 år av mina yrkesverksamma åt utbyten och kommunikation valde jag att göra en återkoppling till detta. Publiken bestod ju til stor del av unga utbytesstudenter. Det gav mig chansen att resonera om hur våra kulturella värderingar påverkar hur vi kommunicerar och förstår varandra. Ett förhållningssätt och en insikt som jag har stor nytta av idag i mitt arbete som guide eller tolk mellan de analoga och digitala värderingarna som styr vår syn på de sociala medierna.

Läs mer om Facebookgarage hos Researcher som livebloggade men kolla också in hans egen dvs Niclas Strandhs presentation som han höll under kvällen om framtiden. Det finns kloka och spännande resonemang där som han bör fördjupa och fortsätta teoretisera kring. De antropologiska eller kanske mer beteendevetenskapliga resonemangen är extremt intressanta utgångspunkter för analysen av vårt förhållningssätt till de sociala medierna.

Under fredagen diskuterade vi också Facebooks framtid, vad behövs för att nätverket ska utvecklas eller kommer det så sakteliga dö nu? Vi landade i att Facebook kommer att finnas kvar även efter att vi trötttnat.

”Vi nördar är ju redan på nästa grej så länge det nu är kul”, som Niclas sa under sin dragning om Digital Nomads vs Digital Settlers.

Tillbaks till mina brev. Mina brev kommer från gamla bekanta i 40-50 års åldern, män som inte hört av sig på flera år som använder datorn som skrivmaskin eller som bläckpenna och brevpapper. Kan vara min kusin eller någon gammal vän som man tappat kontakt med. Det är en poäng att det är just män. Kvinnor har alltid ägt skriftspråket mer.

Brevet jag fick igår påminde mig om den styrka som Facebook, oavsett vad man tycker om tjänsten idag, har genom sin enkelhet. Att Facebook verkligen nått fram till nya målgrupper av användare av sociala medier. Vi har ju ofta talat om just den pedagogiska poäng som ligger i att så många kan relatera till sociala nätverk genom just Facebook. Men mitt lill privata brev gjorde det så tydligt hur ett socialt nätverk tilltalar och kan vara till nytta även för den generation som vuxit upp utan dator (och inte ens idag behöver en sådan för sitt arbete) men ändå blir ett användbart verktyg i vardagen för kommunikation, en enkl och raffinerad form av skrivmaskin 🙂 För kommunikation människor emellan.

Och jag är glad över mina brev även om de inte längre dimper ner innanför min lägenhetsdörr.

/ Brit Stakston

Lär dig allt om Facebook och mer därtill

På fredag sker Sveriges första Facebook Developer Garage arrangerat av NuStart. En eftermiddag fylld med massor av praktiska tips, föreläsningar och småpanler där bland annat Annika Lidne, Niclas Strandh och undertecknad medverkar. Min och JMW:s roll i paneldebatten blir att lyfta perspektivet om den, ofta, ganska stora rädslan bland företag för de sociala medierna.

Läs här för mer info och anmälan. Eventet är gratis och JMW är en av sponsorerna.

Varmt välkomna!

P.S

Ni har inte missat nästa datum för heldagskursen om sociala medier, nästa tillfälle är 27 mars, kostnad 3. 900 kr exkl. moms (gå två för priset av en om ni kommer från samma företag, gäller endast den 27 mars).

Till toppen