I veckan valde vi att fira ett års arbete med Gilla-boken genom att låta några organisationer dela med sig av sin digitaliseringsprocess och hur Gilla-boken kunnat bidra till det arbetet.

Kvällen inleddes med att Erik Wagner som förläggare på Idealistas berättade om kvällen och överlämnade ordet till mig. Efter ett kort välkomnade gavs ordet till moderator Javeria Rizvi Kabani, kommunikationsstrateg hos Svenska institutet. Javeria medverkade i boken och berättade i den om Svenska Institutets arbete med demokratirörelser i världen och fick nu av mig frågan hur har det gått med demokratiarbetet sedan arabvårens digitala revolutioner svepte över världen?

Javeria svarar med att berätta om hur nätet under demokratiarbetet i mellanöstern runt 2007 var en frizon för att tala fritt, att kunna mobilisera samt organisera och att de de antidemokratiska krafterna då inte behärskade inte verktygen. Idag behärskar de lika mycket dessa verktyg och då blir arbetet än viktigare att rikta in på att arbeta mer för att ge fler tillgång till nätet, eftersom internetpenetrationen är låg i dessa länder. Frågan om att att hålla nätet fritt är viktigt nu när nätet har utvecklat sig till ett maktfält där det inte längre är någon skillnad mellan digitalt och analogt.

Med dessa ord tackade Javeria för sig och presenterade sedan de tre medverkande organisationerna: ABF, Reumatikerförbundet och Röda Korset för att prata om folkrörelsernas roll i en digital samtid.

Folkrörelser är inte elitistiska

Thor Rutgersson, verksamhetsutvecklare från ABF som arbetar med att stärka folkrörelserna inledde och betonade vikten av att förstå och arbeta med kommunikation. Thor gav en fin inledning om folkrörelsernas roll och bjöd på insiktsfulla tankar om både styrkor och svagheter hos folkrörelser. Gilla-boken menar han bidrar med kunskap om hur man kan arbeta med det i idéburen sektor och berättar om sin process för att hitta bra litteratur.

Vikten av att ha strategier för att låta alla människor delta i de digitala samtalen betonades. Dessutom gav Thor intressanta tankar om hur kunskap om sociala medier för en organisation inte bara handlar om att informera, kommunicera och engagera. Kunskapen om sociala medier ger lika mycket  en möjlighet att bli informerad och kunna ta in trender och intryck samt ge sig in i diskussionen.  Vikten av mångfald och många olika perspektiv i de digitala samtalen betonades. Facebook och Twitter är  kanaler och det blir lika viktigt som i alla mediesammanhang att fundera över vem påverkar vem och se att det kan bli ett demokratiskt problem om inte alla kommer till tals.

Thor resonerade också om vad en folkrörelse är och sa bla att ”det är de många människornas kamp. En folkrörelse är större än en organisation, större än ett parti. En folkrörelse är det sammanlagda värdet av alla ideella timmar och människors engagemang. Från hembakta kanelbullar, handskrivna protokoll, inrökta spellokaler, nerslitna trumpinnar till storartade segrar i division 5”. Thor talade vidare engagerat om att ”poängen är att en folkrörelse är allt annat än elitistisk, den är inte smart, inte beräknande eller  ironisk, den är långsam, trög, envis men får den rullning blir den nästan omöjligt att stoppa”. Han avslutade med att säga hur viktigt det är att de digitala folkrörelserna utvecklas och att det handlar om att förklara, introducera, visa hur de digitala verktygen fungerar och att Gilla-boken  varit en av ABFs  vapendragare för detta. Under året har jag tillsammans med ABF också varit med om att bygga en utbildning för deras utbildare. Här kommer du under den timslånga sändningen,  direkt till Thors inledning.

Våga prova. Det bryter hierarkier, skapar nya mötesformer och berikar!

Reumatikerförbundet var nästa organisation på tur och företräddes på plats av Magdalena Olsson, generalsekreterare, Erik Sundin, webbredaktör och  Eva-Maria Dufva, pressekreterare. De berättade om sin resa som tog sitt avstamp i september 2010 under en konferens där jag hade förmånen att få träffa deras personal under ett par timmar. Det var stort att få höra att min session om sociala medier upplevdes som ”pedagogisk, lustfylld och inspirerande”. Minns också hur jag avslutade med de två råd som Magdalena berättar att de tagit fasta på.

Det första var att ”sätt bara igång, kör!” vilket Magdalena säger förstås var utmanande för den traditionella folkrörelse som Reumatikerförbundet är. Man oroade sig för en massa negativa frågor om ”men tänk om det här händer eller det här, tänk om, tänk om… ”. Mitt andra råd var ”utse någon som digital navigatör ” och vi får veta att det tog ett tag men sedan hade de en sådan person på plats. Med det överlämnade Magdalena ordet till Erik Sundin.

-Ja, vi fick rådet att pröva och med andan i halsen satte vi igång, fortsatte Erik och berättade om hur det gick till. Det första lilla steget som gav insikter om nya arbetssätt var att de startade några Facebookgrupper för medlemmar som inte gick på föreningsmöten för att de inte upplevde att föreningsformen passade dem, via Facebookgrupper som upplevdes mer relevanta för dem gick det att nå dessa grupper och det skapades nya konstellationer. April 2011 drog sedan deras Facebooksida igång och idag har de drygt 2 000 personer som följer den sidan. De försöker hålla sidan aktiv med många inlägg och sidan har medlemmar samt presumtiva medlemmar som målgrupp. Facebooksidan startade under samma period som hemsidan byggdes om så sidan blev än mer viktig för dem. -Vi lärde oss sociala medier och vi gjorde det när det var som viktigast. Erik avslutar med att berätta att deras hemsida nu är uppdaterad och att även den är social och att nu gäller det att hitta ett arbetssätt där de berikar varandra. Vi lär oss mer än vi ger ut. Det är viktigt för vår kultur att våga ha direktkontakt och  bryta de traditionella hierarkier som finns i alla organisationer.

Eva-Maria Dufva tog över och berättade om ytterligare två socialamediekanaler de idag använder sig av. Dels Annes bildblogg som är Reumatikerförbundets ordförande, Anne Carlssons, kommunikationsyta för att synliggöra vad hon ägnar sin arbetstid åt. Vi fick också veta att de ser förbundets officiella twitterkonto som kanal till  journalister och politiker och att de planerar att använda det ännu mer. Eva-Maria gav också ett konkret exempel på hur Anne Carlsson i sitt opinionsarbete har nytta av att kunna referera till vad medlemmarna tycker och tänker. I en aktuell fråga som den om omregleringen av Apoteken så lade de ut en enkät på Facebooksidan om vad folk tycker, 1600 svarade och i morgonsoffan kunde Anne referera till dessa siffror.

Magdalena avslutar med att prata om folkrörelsernas kraft. Reumatikerförbundet är ju en traditionell folkrörelse som har 200 lokalföreningar, 24 distrikt och  55 000 medlemmar men det är ju också en kunskapsorganisation för människor som lever med en reumatisk sjukdom vilket är cirka 1,5 miljoner människor i Sverige. Det innebär att arbetet med sociala medier blir så otroligt viktigt för att nå de som kan ha nytta av att det finns en organisation som kämpar för deras område. Sociala medier ger Reumatikerförbundet en chans att ha en nära kontakt med dessa personer som inte är medlemmar och det har varit en lärdomsresa att kunna ha kontakt med dem. ”Vi blir vassare i argumenteringen och mer relevanta och det visar en kraft i en folkrörelse som måste tas tillvara och anpassas. Som blir kraftfull när man får den i rullning precis som Thor sa. Sociala medier gör det möjligt att våga. Vi har vågat bli mer spontana, våga släppa in och det gör att vi som organisation växer och stärks av att vi vågar släppa in. Med små försiktiga steg gör vi det”, avslutar Magdalena. Här kommer ni direkt till Reumatikerförbundets berättelse.

De frivilligas berättelser berör

Carl-Johan Nordlander är sociala medieansvarig hos Röda Korset och inleder med ett timsaktuellt exempel från Syrien innan han går över till att berätta om hur Gilla-boken fungerat som ett ramverk för dem i sitt sociala medie-arbetete. Ett arbete som de kommit ganska långt med när de fick tag i boken men just för att den var utformad för idéburen verksamhet gav den dem ett språk som gjorde det än lättare att ta till sig digitaliseringen. Carl-Johan poängterade att det just inte var managementlitteratur vilket gjorde det begripligt och angeläget för organisationer för hur de ska tänka och bygga strategier vilket hjälpte dem att göra det bättre.

Röda Korset i Sverige består av 160 000 medlemmar , mer än 1000 lokalavdelningar och 31 000 frivilliga. Carl-Johan lyfter fram att just de frivilliga är så viktiga, alla de som gör läxhjälp, häktesbesök eller första hjälpen-grupper och hur deras historier kan nå ut via sociala medier. Att visa upp vad de gör och att de berättar själva vad det är de gör. Det är vad vi försöker arbeta med genom de sociala medierna för det bygger en samhörighetskänsla och visar vad vi gör. Frivillighetsberättelserna är de som berör mest, gillas mest på Facebook och spiller över till andra kommunikationsinsatser.

Det är inte helt lätt om man är Röda Korset som är lite nerkörda i skorna och vi har inte en kultur av att berätta själva utan uttalanden sker ofta centralt. Det finns ingen kultur av att berätta själva och det finns en stor försiktighet runt vad man får och inte får säga. Dessutom är man ofta digitalt ovan vilket är ett problem för att få stenen i rullning, berättar Carl-Johan. Vi fick veta att det Röda Korset gjort för att stimulera till berättande hos de frivilliga är att lyfta berättelserna där de kan, hur de arbetar med att sammanföra människor från olika kretsar, hur det blir viktigt att skicka signal som ledare och chef att man välkomnar berättelser. Dessutom lyfter Carl-Johan att det är viktigt att låta dessa berättelser bli interna framgångsexempel. Sen finns det förstås tips och guidelines internt  för hur man använder de digitala plattformarna men vi fick veta att de tyvärr sällan läses internt, vilket väl alla känner igen som arbetar med interninformation. Här kommer du direkt till Röda Korsets berättelse.

Nu var presentationerna klara och en frågestund inleddes. Den första frågan utgick från Gilla-bokens inledningsord ”Den här boken är till för människor som vill förändra”. Javeria undrar därför ”Vilket motstånd har ni fått, hur ser verkligheten ut, alla är ju inte förändringsagenter?” Svaren kan ni lyssna på här de gav intressanta exempel på hur motståndet kan se ut och hur man kan hantera det. Ett smakprov från svaren kom från Magdalena  ”motståndet är oftast mest prat, när vi väl har gjort något finns inte motståndet, då har det bytts mot ett gilla- wow det där gick”. Det resonerades också om vad ett gilla egentligen är värt och vad klicktivismen ger.

Frågestunden kunde varat länge och rekommenderar er att se de frågor vi hann med. Exempel på frågor som togs upp var: vad får den som gillar Röda Korset?,   vad är det bästa med sociala medier och är det kostnadseffektivt? , hur tänker ni på nya plattformar, frågan om mätning samt slutligen ”vilket råd skulle ni ge andra organisationer?”

Avslutningsvis följde ett samtal med mig och förläggarna Erik Wagner och Gabriel Ehrling. Vi svarade på allehanda frågor om syftet med boken, visionen med boken om att ge verktyg för organisationer, om det är en skillnad på digitala folkrörelser och traditionella organisationer, frågan om elitism eller exkludering i digitala plattformar,  vad vi är mest stolta över med boken, ledarskapet i idéburen verksamhet skiljer det sig åt från annat ledarskap och till slut fick vi chansen att berätta om framtida projekt. Gabriel berättade om kommande ledarskapsboken som kommer  12 december, Erik om HR-boken som kommer i januari ”Idéburen chef” och jag avslutade med att berätta om min bok som kommer 2013, Gilla Politik.

Tack till alla som kom, tack till er som följde sändningen, till er som bloggat om det, twittrat om boken och på olika sätt berättat vad boken betytt för er. Och förstås stort tack till Svenska Institutet för att vi fick vara hos er, till Javeria som var vår strålande moderator, till de kunskapsdelande organisationerna ABF, Reumatikerförbundet samt Röda Korste och förstås till produktionsbolaget Falkevik Danehav som levererar som vanligt! Livesändningen möjliggör att det fina samtalet om folkrörelsernas framtid i en digital samtid finns bevarat.Här kan ni se sändningen:

Jag måste ju också passa på att tacka Erik Wagner och Gabriel Ehrling från Idealistas. Ni är stjärnor och visar framtiden för idéburen verksamhet på många plan. Ni gör mig glad! Och är så stolt över vårt samarbete. Vilken tur att jag svarade på din tweet om att skriva en bok Erik!

Har ni blivit sugna på att köpa Gilla-boken efter att hört på dessa organisationer bjuder vi på ett kalaspris under en vecka efter 1 årskalaset. 100 kr mot ord pris 200 kr hos Idealistas eller 260 kr hos Bokus. Specialpriset gäller till torsdag 25 oktober, ange koden  #gillakalas i fältet ”kampanjkod” vid beställning.

/Brit Stakston

Erik har också bloggat om kvällen och sin tacksamhet för digitala och analoga möten

I veckan firar jag och förlaget Idealistas ett år med Gillaboken, en faktabok om sociala medier och digital påverkan. Målgruppen är idéburen verksamhet och den har hittills sålts i över 3000 exemplar. Vi har inte haft någon annan marknadsföring än en digital närvaro via sajten, #gillaboken, vårt engagemang och nätverk samt så småningom läsares rekommendationer och recensioner. Det tycker vi är värt att fira – kom gärna och gör det med oss!

Jag hoppas Gillaboken kunnat bidra till en levande diskussion om civilsamhällets och folkbildningens roll i en digital samtid. Den förhandsrelease som skedde under Almedalen 2011 visade att det fanns ett stort behov av att diskutera de här frågorna. Det hade varit fantastiskt om vi parallellt hunnit blogga mer, bygga upp en mer levande Facebooksida eller ge ut en e-bok men tiden och resurser har bara inte räckt till för någon av oss. Mitt skrivande är ju inte en del av mitt arbete på JMW och förläggarna har även de andra heltidsarbeten.

Författandet om digitaliseringens möjligheter är en kanal för min vilja ge fler verktyg att förstå digitaliseringen eftersom jag är övertygad om att den är lika viktig för samhällsutvecklingen som läskunnigheten är. Idealistas som förlag valde jag för den verksamhetsidé de har om att ge ut ledarskapslitteratur som inte vill utgå från amerikanska managementböcker med företagande som målgrupp. De vill ge ut ledarskapsböcker anpassade efter organisationers behov och förutsättningar. Är stolt över att jag fick bli Idealistas första författare och ser framemot deras nästa bok.

Samarbetet mellan oss visar att det går att välja ett förlag utanför de etablerade och  även om det innebär att avstå från förskott, stora marknadsföringsmuskler eller upparbetade kontakter i förlagsvärlden fick jag också så mycket mer.  De båda förläggarna Gabriel Ehrling och Erik Wagner sitter nämligen på den viktigaste komponenten av alla, en grym målgruppskännedom och ett stort nätverk inom bokens målgrupper. Resonemangen om att våga bjuda på kunskap, lära av andras nätverk och därmed etablera nya viktiga relationer är så bärande i boken och vi visar med vårt samarbete att det vi säger håller.

Vi visade också hur långt en helt digital relation kan leda. Första gången jag och förläggaren Erik talade med varandra i telefon var en vecka före tryckning av boken. Fram till dess hade alla kommunikation skett via Twitter, Facebook och mail. Gabriel träffade jag allra första gången på releasepartyt av boken (här kan läsa om  hållpunkterna  i programmet  och sedan se intervjuerna med några av de medverkande från lanseringen för ett år sedan).

Några utgångspunkter

Hur ska civilsamhällets traditionella aktörer hantera en samtid där enskilda personers initiativ snabbt påverkar och etablerar sig som nutidens ”folkrörelser” såsom t.ex. Rättviseförmedlingen. En stor utmaning för etablerade organisationer men också en stor möjligheten om förmågan finns att omfamna digitaliseringen och även ifrågasätta sig själva och våga vila i att inte vilja ”äga en fråga”. Allt detta ville Gillaboken bidra till.

Organisationer tenderar ofta att hålla på kunskap och som i alla verksamheter präglas ofta kommunikationen av ett inifrån-ut perspektiv. Energin under ett verksamhetsår läggs ofta på ett antal välplanerade kommunikationstoppar till vilka många resurser läggs. Sociala medier möjliggör att man kostnadseffektivt kan agera när de egna frågorna diskuteras av andra människor. Jag kallar det reaktiv proaktivitet, se t.ex. Kony 2012 och det fokus som sattes på barnrättsfrågor. Sociala medier gör det möjligt att enkelt och snabbfotat agera när människor engagerar sig för den ”egna frågan” även när den diskussionen startar utan att organisationen gjort något.

Organisationers starkaste kort är långsiktigheten, demokratiskt uppbyggda organisationer och skuggandet av politikers agerande inom de frågor de verkar inom. De svagaste korten kan å andra sidan vara hierarkiska strukturer, ”veta-bäst-andan” och låg kunskap om nya former för engagemang. Gillaboken ville bidra till att detta med ökad kunskap om digitalisering kunde förändras.

Vem har använt boken? 

Listan över beställare får mig att hoppa av glädje. Här finns alltifrån stora etablerade idéburna verksamheter till universitet, bibliotek, kommuner, skolor samt enskilda beställningar från journalister, lärare och politiker. Det finns även företag bland beställarna och det visar att alla verksamheter har nytta av att förstå mer av hur idéer och engagemang sprids idag.

För mig har det varit en fröjd att kunna följa responsen från läsare i realtid via hashtaggen #gillaboken, det har under året varit en stor källa till glädje att hitta tweets med tankar om boken. Tack till alla er som tagit er tiden att dela med er av era läsupplevelser och dessutom vidareutvecklat resonemangen i boken.

Bokens innehåll

Boken består av tre huvuddelar och varje del av slutas med uppföljande studiefrågor skrivna av Erik Wagner som den organisationsexpert han är.

Del 1 ”Engagemang i en digital samtid” är en övergripande del som sätter sociala medier i ett sammanhang. Resonerar om hur idéer och engagemang sprids idag och förklarar framkomsten av de digitala medierna. Här målar jag helt enkelt med den stora penseln och berör även de digitala revolutioner som svept över världen. Människors lust att dela erfarenheter, åsikter och värderingar med varandra och den logik som digitala medier bygger på lyfts fram. Allt landar i människors lust att förändra sin vardag. Och att digitala verktyg utvecklats ur den drivkraften.

Del 2 ”Strategiskt arbete med sociala medier” beskriver medielandskapet och de sociala medierna, lyfter fram hur kommunikationsinsatser lever längre och beskriver hur engagemang växer. Jag ger en bild av vilken roll kommunikationen har för att man ska klättra i engagemang och visar på vilka nio  kategorier av sociala medier som finns. Sedan går jag igenom dessa och ger exempel på hur organisationer arbetat med de olika kategorierna.

Del 3 ”Intern förankring” talar om vikten av att förstå vår olika värderingsgrund, det jag kallar för analoga och digitala värderingar. Berör sedan andra hinder för att arbeta med  implementeringen och lyfter vikten av krisberedskap i sociala medier. Dessutom redogör jag för hur den sociala hemsidan kan se ut och vilka implementeringsfaser som kan finnas i handlingsplanen för det interna förankringsarbetet.

Boken avslutas med lästips och med hjälp av ytterligare tre case summeras resonemangen i boken.

Höjdpunkter?

Finns så många fina händelser kopplade runt Gillaboken och detta inlägg är redan alldeles för långt. Men ska jag  lyfta fram  något så är den utbildning för utbildare som pågick under tre dagar i våras en stor händelse. En utbildning unikt framtagen för ABFs utbildare med boken som bas och syftet var att de därmed skulle få verktyg att utbilda själva om digitalisering. Känslan av att i tre dagar förmedla allt jag kan, tycker och tänker inom ämnet var stort. Här pratade vi allt ifrån strategier, ton och tilltalsformer, hot och möjligheter till tekniska detaljer och tiden fanns till att prova och resonera om det mesta. Jag har sällan varit så utmattad men också så oerhört glad över vad som hände under de tre dagarna. Ett viktigt exempel på processer som startats med hjälp av boken det var ju det här vi ville – att få fler att se möjligheterna med digitaliseringen och ge dem kunskaper tillräckliga för att göra själva. Avdramatisera och möjliggöra.

Vad har du tyckt?

Om du använt boken eller redan bloggat om den eller ditt arbete med den så länka gärna hit! Jag är förväntansfull inför torsdagens kalas då vi kommer att få höra mer om hur Röda Korset, ABF och Reumatikerförbundet arbetat med sin digitaliseringsprocess och boken….allt under ledning av moderator Javeria Rizvi – Kabani som också medverkar i Gillaboken.

Kanske att jag också berättar om min kommande bok….så visst ses vi väl på Svenska Institutet på torsdag? Tack vare Social Video kommer vi att livesända, men kom gärna förbi om du är i stan!

Tack alla som använt boken, berättat om att ni använt den, vidareutvecklat den och alla de viktiga steg ni möjliggjort för er egen digitaliseringsprocess!

Extra stort tack också till Gabriel och Erik, det har varit en ynnest att få ta det här klivet tillsammans med er.

/Brit Stakston