Sökresultat för: facebook

Digital konversation ger makt

Vi vet att konsumenternas makt ökar genom Internet. DN ger idag några dagsaktuella exempel på vad konsumenter kan åstadkomma med en digital megafon i sin hand.

Utan större tekniskt kunnande eller kostnader kan en enskild konsument bland annat skapa anti-kampanjer med stort genomslag.

Steg 1 för företag är förmågan att lyssna och lära av det som sägs
För företag är förmågan att lyssna på samtalen om dem ett viktigt och första steg vad gäller möjligheterna med de sociala medierna. Här finns nycklar till bland annat omvärldskontroll, produktutveckling och djup målgruppskännedom. Det serverar företagen något som för bara några år sedan var rena rama drömscenariot . . . chansen att ta del av snacket om dom. På riktigt.

Hur stort det här är om det är rätt hanterat är tydligt för många i kommunikationsbranschen. Företag står än så länge mest i dörröppningen och tittar nyfiket på. Sakta men säkert vågar dock allt fler företag kliva över tröskeln. Insikten om att det är väldigt länge sedan som marknadsföringen på webben bara handlade om företagens egna hemsidor och trafiken dit finns hos allt fler.

I fallet Glocalnet som DN berättar om har de anställt fyra personer som läser inlägg om företaget i de sociala medierna. I Facebook har Glocalnet valt att starta en fast kundtjänstgrupp för att bemöta de många hatgrupper mot företaget som bildats där. I Glocalnets egen kundtjänst-Facebook-grupp finns idag inte ett enda inlägg och endast fem medlemmar. Kanske inte den kunddialog som Glocalnet hoppats på men beror nog på att:

  1. Det är inte så logiskt, ur användarsynpunkt, att vända sig till en Facebook-grupp om man vill komma i kontakt med Glocalnet´s kundtjänst. Men ok, låt oss vara lite positiva, de försöker i alla fall närma sig sina kunder där de är och visar en nyfikenhet för de arenor där ett stort antal av deras kunder visat sitt missnöje. Dessa kommer dock kräva mer än bara en Facebook-grupp det är väl tydligt om man läser inläggen i hatgrupperna  . . .
  2. På nätet är det ännu enklare, än i verkligheten, att ge negativ kritik och hat än att ge positiv feedback. Vilket företagen måste beakta när man analyserar det som händer i de sociala medierna.

Vi har under hösten märkt samma öppenhet bland kunder för de sociala medierna som DN nämner i artikeln.

Det är den öppenheten och nyfikenheten som kommer att driva företagen över tröskeln. Modet i sin tur är det som ger dem möjligheter att vara där besluten om deras varumärken fattas.

Brit

P.S.
Steg 2 för företagen vad är det då?
Ja det berättar vi mer om en annan dag . . .

DS

Ja, vi fixar socialsvängen!

Dagens Medias förgrundsgestalt Rolf van den Brink undrar om vi PR-byråer fixar den sociala svängen. Han undrar:

  1. Hur många pr-byråer överlever en miljö där kunder, medier och annonsörer kommunicerar öppet med varandra?
  2. Hur många pr-byråer behärskar social medier med allt det innebär i kommunikation med bloggar och nätverksmedier (communitys).
  3. Hur många pr-byråer lever som de bör lära, och öppnar upp den egna byrån med bloggar, bilder och rak feedback från kunderna?

Rolfs frågor är högst relevanta. Den traditionella PR-byrån står inför stora utmaningar med de förändrade medielandskapet och de förändrade mediekonsumtionsmönstren.

  1. Överlever? Många PR-byråer kommer få det svårt i den nya miljön. PR-byråernas uppgift är identifiera och utveckla plattformar för kommunikation. Öppen kommunikation är inget hot mot PR-byråer – snarare en möjlighet.
  2. Behärskar? Alla kommer inte att behärska de sociala medierna medierna – ”lets face the fact”. Byråer som är inriktade på traditionella medierelationer kommer att ha en mycket mindre marknad. På JMW valde vi att öppna upp byrån genom att starta vår blogg 2004. Sedan har vi fortsatt vara nyfikna på de sociala medierna. Med vår nyfikenhet har vi lärt oss mer. Och idag så är de sociala medierna en dimension som finns med i samtliga uppdrag. Hos många företag har höstens ”Facebooksfeber” inneburit en väckarklocka. Dessutom har Facebook haft en pedagogisk uppgift i att lära många i ”den äldre generationen” (här finns de flesta marknads- och informationschefer) de sociala medierna.
  3. Lever vi som vi lär? Vi försöker. Genom bloggen försöker vi dela med oss av våra erfarenheter, diskussioner och reflektioner.  Vi kan bli bättre. Men vi har fattat galoppen.

Det är min övertygelse att PR-byråerna är bättre rustade än andra marknadskommunikatörer vad gäller socialsvängen. Och skälen är många:

  • PR-byråerna kan nyhetsvärdering. Nyhetsvärdering kommer även i framtiden vara grunden för alla medier. Även i de sociala medierna så kommer nyhetsvärdering vara något som styr vad som det samtalas om.
  • PR-byråer är experter på att producera innehåll. Att tro att det är bara reklam som kommer driva dialogen på de sociala medierna är feltänkt. Konsumenterna kommer efterfråga förströelse/underhållning och nytta.
  • PR-byråer kan, förhoppningsvis, bedöma konsekvenserna av ett utspel, en nyhet etc. Därmed är vi bättre rustade att förutspå konsekvenserna av ett initiativ.
  • De flesta PR-byråer kan omvärldsbevakning. Vi följer trender i samhället i stort och i medierna. På JMW är nyfikenheten ett av våra viktigaste arbetsredskap. Genom att vara proffessionellt nyfikna så strävar vi ständigt efter att förstå vad som kommer att hända bakom hörnet.
  • PR-branschen lever i stor utsträckning på att bygga, utveckla och vårda relationer till våra uppdragsgivares olika målgrupper. Och även om relationerna är digitala så är det samma grundläggande värderingar som gäller: trovärdighet, ärlighet och transparens.

PR-branschen är de ”stora vinnarna” i utvecklingen av sociala medier. Men då krävs att branschen lyfter kreativiteten och att vi lämnar den förhärskande bilden av att PR är ett brett marknadsverktyg och i stället inser att den stora penseln har ersatts med penslar till var och en. Målgruppsförståelse och innehåll är framtiden.

Rolf, JMW är rustade. Och vi klarar den sociala svängen.

Björn

Dödsskjutningar, skattefusk, mord och cancer . . . och Stefan slutar

Med cancerhot hängande över mig av allt kött jag ätit under min livstid matchat med tidningsrubriker om dödskjutningar, folk som körs ihjäl på gatan  och en larvig soppa av bidrags och skattefusk så känns november trist som sjutton. Dessutom ska en favvokollega, Stefan Juléus, sluta.

Allvarligt, finns det verkligen inget roligt som händer i november?!

Tur att man har många andra trevliga arbetskamrater som är kvar! Häromdagen utlystes en svensk ordtävling av Elias  och Jocke .

Hade vi haft en engelsk ordtävling hade mitt bidrag varit Brand Evangelist.

Säkert ganska larvigt och dessutom extremt välfärdsorienterat men ändå . . .idag är jag evangelist för JMW  förstås men blir lika glad av Mont Blanc, Wolford  och Saltå Kvarn.

Testa Facebook´s applikation Brand Fan om du vill visa vad du är Brand Evangelist för.

Mitt bidrag till den svenska ordtävlingen på kontoret var medvetandeströmmar. Typ som den här bloggen där tangenterna nästan får flöda i vildskrift. Novembermisären försvinner en del då.

Dessutom kommer vi tacka av Stefan med fest ikväll – sånt är också bra när vinterslasket står utanför dörren och morrar. We´ll miss you Stefan!

/Brit

P.S

Ordtävlingen vanns av Ina Zackari-Näär med ordet Ambivalent, juryns motivering löd:

Träffande för mången situation i livet och en vacker konstruktion med mjuk och inbjudande start, tajt midja och ett i rymden klingande avslut, likt en ensam triangel på en nedläggningshotad förskola i valfri kranskommun.

Frukostseminarium ”Konsumenterna har makten”

Över 1 053 konsumenter kräver svar från Apple om hur de har hanterat en missnöjd kund på konsumentsajten Fairshopping.se. På Facebook har 300 konsumenter grupperat sig under namnet ”Det Bottenlösa Hatet mot ICA S:t Eriksplan” för att uttrycka sitt missnöje mot den lokala matbutiken. Konsumenttryck sägs även vara en av de bakomliggande faktorerna till den kommande Klimatmärkningen av mat. En rad missnöjessajter mot myndigheter och banker finns etablerade och besöks av många som känner sig orättvist behandlade.
Med andra ord organiserar sig konsumenter på olika sätt genom de sociala nätverken och Internet. Vad kan du som kommunikatörer lära av detta?

Den 6 november bjuder JMW in till ett frukostseminarium om konsumentmakt och hur företag kan använda konsumenters synpunkter för att förbättra och utveckla sina kundrelationer och tjänster/produkter. Till vår hjälp och inspiration har vi bjudit in Pål Burman, VD på Fairshopping.se.

Anmälan görs till ulrika.fagerlund(a)jmw.se senast den 5 november.  Antalet platser är begränsat – så först till kvarn principen gäller.

Välkomna till JMW tisdagen den 6e november kl 7.30 – 9.00.
Björn Mellstrand, vd

Sociala medier och PR-branschen

Oj vilket tryck det är på allt som rör sociala medier. Allt sker på en gång nu och i parallella processer. Det är liksom på och av om vartannat. 100 steg fram och 10 tillbaks. Ibland till och med tvärtom. Allt som skett gradvis under 10-15 år avhandlas i ett rasande tempo. I diskussioner om sociala medier med kunder består vardagen idag av:

  • Nya spännande affärsmöjligheter VS Integritetshot
  • Traditionella metoder i nya kanaler VS Modet att våga tänka nytt hela vägen
  • Räknandet av pressklipp/antal klick VS Nya utvärderingsformer

Det finns onekligen ett starkt utvecklingsbehov för allt som rör de sociala medierna, hos både kunder och i vårt eget tjänsteutbud som kommunikationsbyrå.

Just PR-byråerna har kanske mest att både erbjuda och att lära för att kunna matcha och realisera det nyväckta intresset för sociala medier som finns hos företag idag. Sociala medier är ett verktyg för kommunikation där det som händer mellan människor står i fokus. Det är enkelt att därmed förstå vilken viktig roll just kommunikationsbyråer har här. Konsten att identifiera och få ut genuina historier är sedan länge vår kärnkompetens.

Facebook t.ex. är en uppenbar direktkanal till 830 000 svenskar idag. Men hur kan man använda ett socialt nätverk? 

En undersökning som ger intressanta pusselbitar till det nytänk som behövs är den konsumentundersökning som Nielsen gjort på 47 marknader och bland drygt 26 000 konsumenter. Rekommendationer från andra användare och traditionella medier upplevs som de två mest trovärdiga formerna för annonsering medan sök- och bannerannonsering återfinns bland de minst trovärdiga. Intressanta och tänkvärda nationella skillnader återfinns dock också i undersökningen.

För egen del ger undersökningen intressanta perspektiv framför allt på två delar:

  1. Att traditionella metoder inte fungerar i nya kanaler
  2. Att trovärdighet är ett nyckelord för framtiden 

Framgångsfaktorn för kommunikation på de sociala nätverken ligger i att trots att de på ett plan är jämförbara med andra kanaler som når stora massor (dagstidningar eller tv-program med höga tittarsiffror) kräver helt nya former för kommunikation. Här krävs en personlig och genuin relation till användarna som bygger på deras egna upplevelser av varumärken och de tjänster och produkter de är förknippad med. Förmågan att lyssna och lära av vad konsumenterna upplever är en uppenbar nytta med de sociala medierna för företagen.

På ett teoretiskt plan förstår alla i branschen det – både kunder och kommunikationskonsulter – men när det kommer till praktisk handling blir det allt för ofta fortfarande lösningar som visar mer på ett inifrån och ut perspektiv än något annat.

Historieberättandet tillsammans med trovärdighet kan innebära att företag är välkomna in på de nya arenorna av kommunikation. Men det kräver mod och långsiktighet hos alla inblandade. Konsumenterna är de som ska sätta agendan på de sociala medierna.

Just nu handlar det mer om att lyssna än att agera. Lösningen till framgångsrika kommunikationslösningar inom de sociala medierna ligger hos användarna.

Brit

Barack Obama mest flitig på alla sociala nätverk

Intressant graf över vilka sociala nätverk de olika amerikanska presidentkandidaterna använder. Barack Obama finns på många nätverk ser man och t.ex. hans Facebook-närvaro t.ex. i gruppen ”Barck Obama (One Million Strong for Barack)” nämns ofta i sammanhang om valkampanjer och sociala medier.

Intressant att se hur efteranalyserna kommer att se ut vad gäller användandet av sociala nätverk för nästa valkampanj.

Vänskap på nätet leder förstås inte med automatik till att man tar steget ut på gatan och fram till vallokalerna. Särskilt inte i ett land där valdeltagandet historiskt sett är lågt. Men man ska komma ihåg att redan i förra valet tillskrevs det ökade valdeltagandet bland annat nätet, till exempel genom den framgångsrika webbkampanjen på Move On.

Om de sociala medierna ska bli en ännu viktigare pusselbit till valseger detta år så bygger det på att kandidaterna har förmågan att ta ytterligare steg mot en dialog. Inte bara samla vänner på många olika sociala nätverk.

/Brit

10 i topp-lista för lögner bland Amerikanska PR-byråer

Amerikanska PR-byrån Blinn publicerar de 10 vanligaste lögnerna som de anser att en PR-byrå serverar sina kunder.

  1. Vilken fantastisk produkt/tjänst ni erbjuder!
  2. Ert uppdrag kommer att tas om hand av våra toppkonsulter
  3. Vår byrå har gedigen erfarenhet av er bransch
  4. Vi gör det vi ska
  5. Vi kan Webb 2.0. (”Run away fast from any agency that suggests Twitter or Facebook can magically solve all of your PR-problems.”)
  6. Vi har extremt goda relationer med xx på den och den tidningen.
  7. Vi har kontor över hela världen
  8. Vi erbjuder målinriktade strategiska medierelationer
  9. Vi är väldigt bra på omvärldsbevakning
  10. Det är inte vårt fel, er produkt/tjänst är inte så uppseendeväckande!

Det roligaste är relationen mellan den första punkten och sista…man ser processen framför sig. Som en relation, först är allt bra och sen var han/hon inte så märkvärdig.

Ger publiceringen av den här listan Blinn PR den trovärdighet de tänkt sig? Varje PR-köpare kommer anta att listan baseras på verkliga lögner, vems undrar jag om inte just deras egna . . .

Brit

Apropå sossar på webben

Sossarnas webbstrategi  har hamnat i fokus. På Omform förra veckan dök också diskussionen om politiker och deras arbete på nätet upp.

Jag är inte så säker på att något svenskt parti egentligen hittat riktigt rätt vad gäller användandet av sociala medier.

Det går inte heller att snegla på USA och ta för givet att t.ex. ett stort antal ”vänner” i en politikergrupp på Facebook verkligen leder till att man gör den aktiva handlingen och röstar. Jag tror det måste mer till. Vilket tekniken idag ger möjlighet till. Absolut. Men då måste man våga ge sig in i dialogen, precis som en politiker gör i gatutorgsdiskussioner och debatter.

De sociala medierna är en möjlighet till att beröra och komma i kontakt med sina kommande väljare. Låt oss då se hur det kan se ut i praktiken i Sverige idag:


Fråga 1.   Vem kom på idén?
Fråga 2.   Vem ljussatte så harmoniskt?
Fråga 3.   Vem fixade ljudet till ett sådant perfekt klassiskt burkljud?
Fråga 4.   Vad tänkte Östros när han ombads sätta sig i soffan?
Fråga 5.   Vem är nöjd med det här?
Fråga 6.   Och vem sjutton är målgruppen?

Allvarligt, kan någon berätta hur de tänkte?

Brit

Sociala medier & employer branding begrepp som gillar varandra

Facebook har gjort företag påminda om hur deras varumärken lever sitt alldeles egna liv därute och gjort dem genuint nyfikna på att lyssna och följa det snacket. De vill i allt större grad ta del och lära sig av de personliga uttryck som finns på Internet.

Det finns två starka trender bland de kunder som vänder sig till oss. Ett nytt intresse för sociala medier och ”Employer Branding”. Det är alltid lika fascinerande när något har slagti igenom. Plötsligt ställer alla samma frågor och har exakt samma behov.

Intresset för sociala medier har självklart stöttats av en gedigen medial bevakning av t.ex. Facebook som fenomen och nu senast genom att lyfta betydelsen av videoklipp på YouTube. Den potentiella kraften i den makt som finns hos användarna av sociala medier är nu tydlig för alla som arbetar med kommunikation på ett helt nytt sätt.

Employer Branding dvs att kunna attrahera och behålla kommande medarbetare är lika hett det även om det inte finns med i det allmänna nyhetsflödet på samma sätt. Men det är det nya heta begreppet inom HR och diskuteras i ledningsgrupper. Som kommunikatör är det glädjande att få jobba med Employer Branding eftersom det bl.a. innebär möjligheter att strukturerat kunna använda medarbetare som ambassadörer. Att skapa intern stolthet och tolka medarbetares egna visioner och värderingar kopplade till företagets är en stimulerande uppgift.

Det är uppenbart att vi kan tacka Facebook-febern för att fler företag nu vill diskutera dels strategier för webben dels vill tänka i nya banor när det gäller att öka den egna attraktionskraften.

Att det dessutom ofta går att föra ihop dessa båda behov gör att arbetet som kommunikationskonsult just nu är en extra spännande resa!

Brit

-Och jag är konkurrent!.. -Jag är också konkurrent . . .

Med dessa ord inleddes presentationsrundan när JMW idag bjöd på frukost och diskussion om sociala medier.

På plats fanns kunniga och kloka kollegerna Anders Sjöman, Anders Lundkvist och Markus Christiansson från Springtime, Westander representerades av Johanna Look och Therese Björk, Cision av Maria GrafströmGCI av Martin Lindvall, Agency av Niclas Lövkvist, Bite PR av Jenny Nilzon, Jung av Claes BodénKarolina Blom och Bjarne Otterdahl från LunarstormFredrik Wass som ger ut Bisonblog och Mattias Östmar som ger ut PRfekt och Tom Andersson från GI-IHR. Från JMW deltog Elias Betinakis, Linda Waxin, Joakim Karlsson, Brit Stakston, Björn Mellstrand och Magnus Klang.

Dold agenda för dagen
Björn Mellstrand inledde med att berätta om sin dolda agenda – att han, förutom att bjuda på JMWs kunskap om sociala medier, ville diskutera konkurrensfrågan om så kallade online PR-byråer (eller webbyråer).

Sedan följde en kortare presentation av JMWs undersökning om sociala medier som övergick vi till en runda bords diskussion.

Vanliga misstag
Under diskussionen om de vanliga misstag som företag eller rådgivare kan göra i relation till sociala medier lyftes följande perspektiv:

  • att inte våga släppa kontrollen över sitt varumärke ytterligare en nivå
  • bristen på långsiktighet
  • risken för att bygga tjusiga plattformar där formerna för interaktion inte fortlever, Second Life nämndes som exempel
  • inte kunna hantera ryktesspridning
  • att inte arbeta med den interna förankringen, att det internt ofta saknas förståelse för kommunikationens grunder
  • inte tillräckliga målgruppsanalyser och medievalen företagen gör styrs ofta av marknadschefens preferenser (som ofta är en 40-plusare).

Facebook om ett år?
Frågan om vad som hänt om ett år med Facebook och sociala nätverk blev en lång diskussion där det fanns två olika perspektiv inom gruppen;

  1. Människor byter inte plattformar hur som helst, att det finns en relation till den plattform de valt att bygga upp sina liv på. Lunarstorm menade att det finns en överdriven tro på att man lämnar en plattform snabbt och använder just Lunarstorm som exempel. Facebook har dessutom lyckats komma ett steg närmare dupliceringen av mitt online liv med det liv man har off line. Den nya grupp av människor som hittat Facebook nu kommer inte att sluta använda nätverket direkt, nu när de lagt in alla sina vänner, arbetskamrater etc.
  2. Andra menar att Facebook är döende. Att alla plattformarna människor lätt byter och flyr till nästa hype på kort tid. Det har Facebook visat. Frågan om tiden dök upp i diskussionen att man inte orkar hålla på med för många nätverk samtidigt.

Lite meningsskiljaktigheter uppstod här och det mynnade ut i att vi som kommunikatörer inte behöver lägga för mycket vikt vid tekniken och att nätverket i sig inte är det som viktigt. Vi behöver förhålla oss till att många använder dem. Allt handlar om innehållet och vilken typ av identitet man vill gestalta genom sin online-närvaro.

Nyckelfaktorer till framgången för Facebook är enligt Fredrik Wass delbarheten av innehållet med andra sajter, det som är möjligt här i Facebook har ingen annan gjort tidigare.

Fredrik Wass kommentar till sammanfattningen: Delbarhet (chunkifiering) är en trend på nätet i stort och viktigt att tänka på för den som vill skapa nya webbtjänster. Kan ditt företags content delas och användas av dina besökare på andra platser än din sajt?

Dock är inte Facebook ett bra exempel på just delbarhet. Där är det snarare tvärtom. På Facebook går det jättebra att skjuta in information från andra källor, MEN (och det är ett stort men), Facebook är inte lika bra på att exportera innehållet. Troligtvis för att de vill behålla besökaren inne på sajten så mycket som möjligt.

Så, delbarhet generellt – JA
När det gäller Facebook – Nja

Mattias Östmar ser en megatrend bakom alltihop och det är de sociala nätverkens roll i relation till den individualistiska trenden. Vi går i allt större utsträckning ifrån att gå via medierna för att hämta information. Det är mer trovärdigt att bli rekommenderad en produkt av någon du känner eller har en personlig relation till än att se en annons.

En individualiseringsprocess har blivit väldigt tydlig i och med de sociala nätverkens växande popularitet. Möjligheten att genom de olika sociala nätverken ”skjuta ut olika personligheter” som ju över tid varierar. Mattias tyckte det är en komplex utmaning att kunna analysera helhetsbilden av de olika identiteterna som presenteras av en individ över tid och i de olika nätverken.

Markus från Springtime knöt an och använde begreppen broadcasting vs narrowcasting och microcasting.

Individen och inte medierna är det intressanta och det återspeglas nu i den utveckling som går bort från ”alla” som mottagare till ”inte för alla”.

Detta följdes av diskussion om spridningen som på sociala nätverk får enorma konsekvenser. Elias Betinakis menade att det viktiga är att istället att diskutera hur man hanterar relationen med sina kunder när den nu blir så tydlig. Jämför räckvidden med till exempel den grupp som finns på Facebook om ICA på S:t Eriksplan med  ca 100 medlemmar och en annons med samma budskap i Vi i Vasastan. Störst räckvidd? Störst effekt? Nå många eller nå rätt? Effekten är naturligtvis störst i gruppen på Facebook och Elias menade att lösningen självklart inte är att ICA börjar jobba med sin närvaro på Facebook eller lägger ut trailers på YouTube om hur duktiga de är utan lösningen är att de förändrar sig, gör en bra butik istället.

Kan man strunta i sociala medier?
På frågan om ett företag i framtiden kan fungera utan att bry sig om de sociala medierna är alla överens om att man kan fungera utan att själva använda dem. Företagen måste dock kunna förhålla sig till dem och inse att deras medarbetare antagligen kommer att använda dem.

Många tror också att de dolda nätverk som alltid funnits kommer att få ett uppsving igen och att ökad slutenhet sker redan nu.

Lunarstorm säger att unga människor alltid levt med Internet och inte har samma tankar kring integritet som vi har. Någon tillägger att den generationen ännu inte sett konsekvenserna av att ha hela sitt liv on-line.

Diskussionen gled sedan över till att handla om identitet. Anders säger att man i dessa nätverk uppträder med många olika identiteter, precis som i verkliga livet. Det går att experimentera med identiteter och de blir så mycket tydligare på de sociala nätverken. Det kan bli problem om man väljer att lägga hela sin offline-identitet online. Den verkliga identiteten kan lätt krossas.

Webbyrå, reklambyrå, pr-byrå. Vem är bäst rådgivare?
Björn inledde med att säga att PR-byråer/kommunikationsbyråer är bäst därför att:

  • vi har mindre teknikfokus och mer innehållsfokus
  • vi berättar och identifierar historier bättre
  • vi kan filtreringsprocessen
  • vi kan issue managment
  • vi är duktiga på mediala konsekvenser

Tom hävdar att nätverksagenturer som konkret kan förhandla om affärslösningar har bäst potential i den här frågan.

Diskussionen kom sedan att handla om hur mottagandet för kommersialism ska vara. Lunarstorm och PA anges som nätverk där det kommersiella är starkt reglerat av den policy som finns. Lunarstorm menade att det är viktigt att diskutera den kommersiella närvaron i sociala nätverk.

Anders menade att PR-företagen istället för att fundera över hur företagen skulle komma ut oftare borde vända ”megafonen inåt i företagen” och arbeta därifrån. Diskussionen gled över i trovärdighet och etiska aspekter. Niclas menade att vi måste akta oss för astroturfing. De etiska aspekterna blev de sista inläggen.

Slutsatser
Det märks att Facebooksfebern har diskuterats hos alla kollegor de senaste veckorna. Så vad kom vi fram till? Att morgonen gav oss många nya spännande formuleringar och kloka tankar. De filosofiska resonemangen om identitetsskapande på sociala medier och effekter av det på individnivå och i relation till företagens varumärkesbyggande skulle vi gärna fortsätta diskutera.

Visst vi är konkurrenter, men vi mår också bra av att tillsammans våga vända megafonen inåt.

Tack alla som kom! Fortsättning följer . . .

JMW

Till toppen