AW med Parisa Liljestrand på JMWGolin
Hur ser borgerlig kultur- och mediepolitik ut? Detta var många nyfikna på när Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand besökte JMW för höstterminens första AW för kunder och partners. Kulturministern inledde med en beskrivning av borgerlig kulturpolitik, som kan sägas stå på fyra B:n: barn, bildning, beredskap och breddad finansiering. Barn och bildning går ibland hand i hand, och där lyfte Parisa Liljestrand särskilt satsningar på bemannade skolbibliotek och Skapande skola; att elever via skolan får tillgång till kulturupplevelser och på sätt kan bli bekväma i att både konsumera och skapa kultur.
-Kulturen har en viktig funktion som lägereld, något som samlar många. Men lika viktigt är att kulturen utsätter oss för något nytt som får oss att lära, känna, tänka och utvecklas som starka individer, sa Parisa Liljestrand.
Kulturministern berättade att beredskap har blivit ett centralt område under mandatperioden givet säkerhets- och omvärldsläget. Under Rysslands invasion av Ukraina har aggressorn medvetet attackerat kulturella mål. Att satsa på beredskap inom kultursektorn betyder två saker: dels att konkret värna kulturarv och artefakter, dels att bygga motståndskraft bland medborgarna.
Breddad finansiering handlar inte om att det offentliga ska bidra mindre, betonade Parisa Liljestrand. Tvärtom kommer det alltid att finnas kultur som behöver offentligt stöd. Och för att det offentliga ska kunna göra det så bra som möjligt behöver man prioritera bland de skattemedel som är tillgängliga. Men utöver det offentligt finansierade finns en hel näring som växt fram med andra medel. Vart tionde företag i Sverige verkar inom de kulturella och kreativa branscherna och vissa av dem har verkligen satt vår lilla nation på världskartan, till exempel inom dataspel. Det är inte bara finansieringen som behöver breddas utan även diskussionen, menade Parisa Liljestrand.
-Dels behöver vi komma ihåg att det finns så mycket mer än offentlig finansiering. Vi inspireras av våra nordiska grannländer där det är vanligt med matchningslösningar, alltså där det offentliga och näringslivet satsar lika mycket i ett projekt. Men det är också viktigt att det offentliga inte blir den enda möjliga finansieringen för kulturutövare. Jag tror mycket på den konstnärliga friheten och att fler kulturskapare behöver större frihet och oberoende utan att behöva ta hänsyn till eventuella villkor som är kopplade till offentliga medel, utvecklade kulturministern.
JMWs Björn Mellstrand, som modererade samtalet, frågade Parisa Liljestrand vad hon är mest stolt över under sina tre år som kulturminister. Hon lyfte bland annat att man ”rensat regleringsbreven” som en konkret åtgärd för ökad frihet för kultur och medier. Regleringsbreven är regeringens sätt att visa vad som är viktigt för myndigheter och andra statligt finansierade verksamheter. Här hade under åren en del politiska frågor kommit in, som i praktiken dikterade för utövarna vad deras kultur skulle innehålla för att få anslag.
-Även om en del områden var viktiga så är det inget som politiken ska centralstyra på det sättet. Ibland ska vi helt enkelt hålla oss borta och bara ge ramverken, sa kulturministern.
Det kom nyfikna och intressanta frågor från publiken och samtalet hade kunnat pågå ett bra tag till. Tack alla som deltog och lyssnade, och stort tack Parisa Liljestrand för ditt besök!