Svenska partiledare på twitter
I SVTs Agenda under gårdagen tittade man närmare på partiledarnas närvaro i sociala medier och jag kommenterade närvaron hos några av dem under inslaget. Under intervjun som gjordes kommenterade jag sociala medier i stort för politiker samt gav betyg på varje partiledare.
Ökad begriplighet och dialog
Politiker kan idag använda sociala medier till att föra medborgardialog och bygga förtroenden genom synlighet på dessa plattformar där politik ofta diskuteras. Det är verktyg som enkelt bidrar till att visa vad man själv vill åstadkomma som åstadkomma, närvaron skickar även signalen om att ”jag/vi lyssnar, försöker förstå hur du tänker och är lär av det, men så här tänkte vi om förslag x” alternativt tidigit i processen runt ett förslag använda plattformarna för att få in olika perspektiv.
Potentialen till medborgardialog är alltså stor men visst tvivlar även jag ibland på om det kommer att fungera när man ser hur enkelt det är att kapa diskussioner och källkritik saknas. Men en sak är säker. Deltar man inte som parti, partiledare på ett eller annat sätt kommer man missa möjligheter att delta i debatten och sätta fokus på de egna frågorna. Det är med delaktighet och förståelse som man kan välja att inte delta. Inte av okunnighet eller lathet. Och det är att visa respekt för väljarna som idasg inte bara vill diskutera politik under valrörelsen i valstugorna. Det sker året om, dygnet runt och det görs t.ex. på Facebook, Twitter, Instagram eller bland bloggar.
Fredrik Reinfeldt
Har ingen egen twitternärvaro
De gånger Reinfeldt har uttalat sig på temat ”varför twittrar du inte” visar att sociala medier nog inte är kommunikationsplattformar som han finner lust eller ork att utforska. Ett påtvingat twittrande skulle faktiskt inte tillföra varken honom eller väljarna så mycket. Detta med att Reinfeldt absolut måste twittra har ett stråk av utopisk cyberoptimistisk naivism. Den ultimata öppenheten består inte enbart av att statsministern ska twittra.
Det utesluter dock inte att måste han hitta ett sätt att förhålla sig till dessa medier där en så stor del av opinionsbildningen sker. Han behöver visa att han faktiskt ser de samtal eller till och med twitterstormar som sker även här. Hans stab skulle med fördel kunna administrera hans twitterkonto och där följa upp aktuella debatter genom att t.ex. berätta om var och när Reinfeldt medverkar och diskuterar en aktuell fråga eller lyfta fram annat relevant.De skulle också kunna jobba med att be Reinfeldt någon gång per månad delta i twitterpaneler eller frågestunder liknande den Carl Bildt har regelbundet.
När vi ändå talar om Moderaterna måste man ju nämna Carl Bildt. Att utrikesministern finns på Twitter är världsunikt på det sätt han ger insyn i sin vardag och sitt tyckande via twitter. En styrka är också att han vågar göra misstag och ser nog ganska lättsamt på sin kommunikation här. Bildts egen starka närvaro är i sig argument nog för att Reinfeldt via sin stab måste delta. Det visade sig tydligt när Bildt, runt midnatt den dag som en man sprängt sig till döds i centra Stockholm, via twitter offentliggjorde att det var ett terrordåd. CNN plockade upp det direkt. Det var 12 timmar innan landets statsminister bekräftade det. Presskonferensen fick bla ägnas åt Bildts twittrande. Så kan det naturligtvis inte vara. I skarpa lägen som detta måste det vara tydligt med vem som säger vad och i vilken kanal. Bildt med över 186 000 följare har en stor informationsmakt. Sociala medier för Bildt är något som ytterligare befästiger hans makt. Sin blogg har han vid ett antal tillfällen valt att använda för att runda traditionella medier. Via den får han stort genomslag för sina perspektiv utan filter. Förutom hans eget då förstås. När han har frågestund på Twitter är det självklart så att alla frågor inte besvaras men det skickar ändå signaler om tillgänglighet och visar på en öppenhet som är större än tidigare. Att inte alla ministrar ser styrkan i detta är förvånande.
Inspiration för Reinfeldt finns bland annat att hämta hos Jens Stoltenberg som visar att man kan vara personlig som när han t.ex. gratulerar Sverige till skidvinsten. Eller David Cameron vars tweets skrivs på kontot @number10gov men där tweets som är mer kopplade till honom/skrivna av honom märks med PM, som här där han önskar drottningen ett snabbt tillfriskande.
Annie Lööf
Drygt 8 900 tweets, följer ca 800, har ca 19 000 följare
Annie Lööf har tydligt tvingats förändra sin sociala medienärvaro radikalt som partiledare och näringsminister. Det blir omöjligt att använda dessa plattformar på samma sätt i de nya befattningarna. Tror säkerligen att hon saknar en del av detta, hon har ju till och med bloggen och sociala medier att tacka för sin plats i Riksdagen menar hon själv. Lööf svarade så här i min bok Politik 2.0 om sin syn på om politiken är redo för ett större deltagande från medborgarna:
”Ja, jag tror man är redo för att man vill ha ett större deltagande men man är inte förberedd på vilken genomslagskraft detta kan få. Maktspridningen som sociala medier utgår medför att det inte är den klassiska hierarkiska ordningen som framgent gäller. Åsikster från en partimedlem i Arvidsjaur eller i Värnamo kan väga lika tungt i en nyhetsartikel som en riksdagsledamots. Jag tycker den utvecklingen är urhäftig och skapar det som jag som politiker eftersträvar – att fler ska få påverka.”
Idag präglas hennes twittrande av mycket mindre dialog och det skulle säkerligen lätt kunna sluka för mycket tid av Lööf. Tyvärr blir det mer megafon än dialog trots att hon sa så här i Politik 2.0:
”Den andra utmaningen ligger i att bli mer social, det vill säga föra en bättre dialog och inte enbart använda de sociala medierna som en megafon”.
Lööf försöker dock fortfarande vara närvarande och kommenterar sådant som kan bidra till att ge ytterligare en liten bild av hennes personlighet och vardag. Vi får, vid sidan av att få insikt om frågor hon driver politiskt, veta när hon kör spinning eller en än mer privat ton när hon väljer publicera en bild på en blombuketten på Alla hjärtans dag.
Såhär kommenterar Lööf själv sin förändrade närvaro efter agenda ”Dels har jag inte samma tid som innan, dels kan jag inte svara på allt som ställs exv av beslutskaraktär” och tillägger ”Men jag tycker det är bra även för mig att vara på Twitter – mkt av nyhetsbevakningen sker här.”
Det har varit intressant att följa Centerpartiet i sociala medier under idéprogramsarbetet där Anna-Karin Hatt, Fredrick Federley och Per Ankersjö är några värda att lyfta fram.
Göran Hägglund
Drygt 6 700 tweets, följer ca 250, har ca 20 000 följare:
Göran Hägglund medverkade även han i boken Politik 2.0 och utmärkte sig under valrörelsen 2010 som den partiledare som förstod de här plattformarna bäst då. Jag tror framför allt att han hittat ett helt okomplicerat förhållningssätt till twitter. När de finns tid över passar han på att kolla sin mentions och besvarar frågor. Via twitter förstärker han också delar av sin humoristiska personlighet och vi får ta del av hans stora sportintresse. Tar en del debatter på twitter, men inte alltid och lägger ner snabbt om det blir för hetsigt eller infekterat. Ser att han redan 2010 svarade så här:
”Jag tror att det är viktigt för poliker som överväger att börja använda sociala medier att:
- Tänka efter. Före. Kommer jag att kunna fullfölja det åtagande som det innebär när jag väl startat?
- Vara på hugget och svara på tweets och frågor. Nödvändigt, annars blir den ointressant envägskommunikation.
- Hitta en strategi för att bemöta den som bara är ute efter att stjäla din tid eller skada dig.”
Min egen kontakt med Hägglund, som ledde till hans medverkan i boken, startade när jag ifrågasatte äktheten i hans tweets. Vilket han genast dementerade här på JMWs blogg och förklarade hur det kom sig att tweets skickades under ett tal han höll. Hägglund ändrade efter det sin dåvarande biotext och gjorde det tydligt att ibland kunde staben gå in och skriva saker på hans konto men att när han skriver ”jag” så är det hans själv. Bra exempel på att det går att vara personlig och närvarande själv när man vill och har tid samtidigt som staben kan hjälpa till vid behov.
Andra aktiva kristdemokratiska twittrare är Caroline Szyber, Johan Ingerö (pressekreterare) och Aron Modig (KDU).
Jan Björklund
ej aktiv
Tyvärr ej aktiv och de resonemang jag för om Fredrik Reinfeldt här ovan är förstås direkt överförbara även till Jan Björklund. Han skulle verkligen vara mer aktiv själv på de här plattformarna och särskilt synas mer i den så mycket levande skoldebatten under #skolan eller #skollyftet.
En annan folkpartist värd att följa är förstås Birgitta Ohlsson som deltar regelbundet i diskussionen. Ohlsson visar via twitter vad som engagerar hennes såsom t.ex. feminism och skolfrågor.
Stefan Löfvén
ej aktiv
Att Stefan Löfvén inte finns på twitter är förstås lika synd som att Reinfeldt och Björklund inte finns där. Ibland misstänker jag att det ändå finns en upplevd konflikt med twitter för de socialdemokratiska politkerna. Konflikten mellan jaget och kollektivet kan den vara orsaken att färre namntunga s-politiker syns på twitter är en fråga jag burit med mig länge. Är det så att folkrörelsens själ som handlar om ett vi och inte ett jag krockar mot de nya tidernas kommunikationsverktyg där jaget upplevs stå så mycket i fokus? För mig som intresserat mig för det här området länge är det så tydligt hur mycket trögare det går att hitta talespersoner inom socialdemokratin. Kanske finns förklaringen att hitta i rädslan för dessa jagfokuserade plattformar och synden att i ett kollektiv förhäva sig. Det är synd eftersom jaget inte alls behöver stå i konflikt med kollektivet. Tvärtom visar jaget vägen till det kollektiv som fler kan dela.
Två exempel på aktiva twittrande riksdagsledamöter är dock Veronica Palm och Eva-Lena Jansson som även medverkar i Politik 2.0. I boken uttrycker Jansson just glädjen för direktdialogen med så många människor och lägger till ”Viktigast är att visa att man tar människor på allvar, att vi lyssnar, var vi än träffar dem”. Exakt så och där finns ju skälen till varför man borde visa att man ser och hör som politiker. Även när arenan är twitter. Upppdatering: Peter Karlberg påminner mig om Leif Pagrotsky och visst bör han nämnas här! Han borde sätta sig med Löfvén genast. Personligen saknar jag Carin Jämtin på twitter också.
Jag fick också frågan om instagramkampanjen som Socialdemokraterna kör #sframtid mitt svar var dels att jag tycker att digitala kampanjer just bör fångas upp digitalt dels att frågan om hashtaggar mer handlar om att interagera med aktuella sådana. Hitta taggar som diskuterar frågor där den egna politiken har något att tillföra mer än att försöka skapa buzz runt egna taggar. Dessutom tycker jag att det är ett otyg att sådana kampanjer alltid måste ha med partibeteckningen (eller företagsnamnen), är man inte intresserad av allas framtidsbild tänker jag spontant… Det handlar väl om att få ett spännande underlag för att visa hur den egna politiken vill hantera framtiden.
Språkrören Romson och Fridolin
Åsa Romson och Gustav Fridolin är båda föräldralediga. Romson har ett aktivt twitterkonto där hon nu skriver tweets ”långt ifrån dagspolitiken”. Gustav Fridolin däremot är inte aktiv och hänvisar istället till Facebook.
I boken Politik 2.0 medverkade Maria Ferm som fortfarande är aktiv och diskuterar samt puffar för sammanhang hon verkar i och driver frågor via twitter. Även Anders Wallner var med i boken och är för mig urtypen av politiker som vuxit upp med digitala plattformar lika självklara som flygblad på torget.
Intressant också apropå Annie Lööfs förändrade twittrande är att se hur Maria Wetterstrands twittrande har förändrats från språkrörstwittrande till debattörens.Wetterstrand har 44 000 följare och har gått från osynlig förr till nu mycket aktiv. Twitter är ett kostnadseffektivt och viktigt redskap för henne att ta än större plats i debatten och öka sin synlighet.
Jonas Sjöstedt
Ny på twitter men sedan länge varit aktiv i sin blogg. Nu har han ytterligre plattform att diskutera sina inlägg i och kommer att bli intresant att följa.
Han kan lära sig mycket av Rossana Dinamarca som även hon fanns med i boken Politik 2.0 och säkerligen håller med mig om den levande skoldebatten på twitter. Lämnat sin blogg till förmån för twitter och lyfte fram i boken att hon tycker sociala medier gör att ”politiker blir mer mänskliga och bygger på att politiker också måste lyssna. Inte bara föra ut.”
Jimmie Åkesson
Ca 2 100 tweets, följer ca 4o följer, har ca 12 000 följare
Ej så aktiv, kommenterade dock korvgrillningen i Maramö i veckan, sagt i december att han ej är aktiv på twitter längre pga otrevligheterna som väller in i kommentarerna.
Sverigedemokraterna i sig är extremt aktiva på nätet, de har varit synliga i kommentarsfält coh duktiga på att mobilisera. I intervjun betonade jag hur nätet spelat så stor roll för de valframgångar SD haft och att det visar hur allvarligt det är om man inte har strategier för att hantera nätet. Sverigedemokraterna har också mycket aktiva diskussioner på Facebook och firade nyligen att 50 000 följer deras sida.
#val2014 då?
Det blev alltså ett Facebookval 2010 ur väljarnas synvinkel. Intervjuar just nu många politiker om vad de tror. Hur tror du valrörelsen 2014 blir, kommer politikerna fly eller omfamna sociala medier? Vill du bidra med dina tankar till min kommande bok om demokrati och påverkan i en digital samtid så hör av dig!
/Brit Stakston
Det här är inlägg 40 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, här kan du läsa vilka andra som deltar.
