SXSW: Hudnära teknik och smartare prylar

Blanda inte in teknik om det inte löser ett problem eller uppfyller ett behov. Det är en viktig slutsats jag tar med mig från mitt andra besök på SXSW i Austin.

Teknik är inte lösningen på allt. Tänk bara på hur många onödiga appar det finns som ingen använder. Men rätt använt kan teknik vara fantastiskt. Ibland till och med livsviktigt. Och då tänker jag inte på nästa generations spelkonsoler utan snarare teknik som förbättrar vår hälsa och sjukvård.

Ett stort tema under årets SXSW var nästa generations ”wearable tech”.  De flesta av er är säkert bekanta med exempelvis Nike Fuelband eller Fitbit vid det här laget. Kroppsnära teknik, i detta fall i form av träningsarmband, som registrerar kroppens rörelser och hjälper mig som användare att förbättra min träning. Om några år är det möjligt att vi kan ha tekniken ännu närmare huden. Till och med som en del av huden.

Ny teknik som enklast kan beskrivas som datorer i storleken av klistermärken som du fäster direkt på huden. Det här klistermärket håller koll på mina rörelser, likt NikeFuelband, men kan även mäta puls och svettningar. Storleken och flexibiliteten som ett klistermärke erbjuder skapar oändliga möjligheter för nya användningsområden. Nästa generations Nike Fuelband skulle alltså kunna bli en Nike FuelShirt. Jag personligen skulle ha stor hjälp av en smart träningströja som kan mäta hur mycket jag svettas och prata med mig via mina hörlurar när det är dags att fylla på med vätska under mina långpass när jag är ute och löptränar. Den typen av smarta kläder borde inte ligga långt fram i tiden. Microsoft har redan börjat utforska denna typ av kroppsnära teknik med en BH som kunde registrera både en kvinnas puls och svettningar för att bedöma stress och blodsockerfall.

Ska man fortsätta sia om vad som komma skall, baserat på vad jag hörde och såg under SXSW, så känns följande scenario inte helt orealistiskt.

Jag vaknar på morgonen och känner mig lite hängig. Min hudnära dator i form av ett klistermärke på handleden har registrerat min sömn under natten. Data har skickats direkt till min mobiltelefon. När jag sträcker mig efter mobiltelefonen för att stänga av alarmet så ser jag att jag sovit sämre än vad jag borde ha gjort. Precis när jag greppar mobilen gör den en snabb avläsning av mitt ansikte. Ett program registrerar att jag ser blekare ut än normalt, jag har lätt svullnad kring näsan och mörka ringar under ögonen. Väl inne i badrummet gör min smarta spegel med hjälp av ny Kinect-teknik en utförligare analys av mitt ansikte. Data sammanställs och jämförs mot alla andra dagars samlade data över hur mitt ansikte ser ut när det är friskt. Diagnosen lutar åt en ordentlig förkylning. Eftersom jag måste kissa så kan min smarta toalett från Gustavsberg ta ett snabbt urinprov som tillsammans med informationen från spegeln och telefonen skickas i ett mejl till min husläkare. Det visar sig att jag har influensan och husläkare ordinerar rätt burkar piller. Samtidigt som jag får min ”dom” och inser att jag måste stanna kvar i sängen görs en beställning till närmaste apotek som min telefon letat upp. Kostanden dras automatiskt från mitt konto via min Apoteksapp som såklart är uppkopplad mot min husläkare. Direkt får jag ett SMS om att en drönare beräknas hovra utanför mitt köksfönster inom fe minuter för att leverera min medicin. I paketet finns också en trave tidningar och ett krya på dig kort som apotekaren lagt i som en utmärkt del i kundservicen.

Bild: Min lilla handskiss över hur det skulle kunna fungera om ett par år.

Detta scenario lockar mig. Jag är värdelös när det kommer till att lyssna på min kropp, veta när jag ska äta medicin eller när det är dags att bättra på vätskebalansen. Tekniken som hjälper mig må bättre, som löser problem och fyller behov ser jag fram emot.

Återstår nu att se när detta blir verklighet. En sak är säker, att följa företagen som ska ta nästa steg inom wearable tech och andra typer av smarta prylar i vår vardag kommer att bli mycket spännande.