Facebook, algoritmer, falska nyheter och utanförskap – vägen till Vita huset
Det amerikanska presidentvalet är över. Det har varit en lång valrörelse som slutade med ett stort utropstecken och en käftsmäll mot de traditionella maktsfärerna. Medierna, det politiska etablissemanget, finansen, kändiseliten, etc, alla fick se sin kandidat förlora mot en outsider. Och jag måste trots allt erkänna att det känns skönt att valet är över. Få saker har upptagit min hjärna och mitt hjärta så mycket under de senaste åren.
Nu har valanalyserna börjat. Hur kommer det sig att alla prognoser slog fel, att alla undersökningar visade på ett annat resultat? Vilket var Trumps framgångsrecept?
De första analyserna pekar på Trumps kampanjs förmåga att utnyttja sambandet mellan direktsänd tv och sociala medier. När Trump gjorde ett utspel direktsändes det, sedan hade kampanjapparaten förmågan att skapa momentum i de sociala medierna. Eller bemöta de negativa skriverierna i de traditionella medierna. Och spridningen stöttades av framförallt Facebooks algoritmer.
När Clinton lutade sig mot ambassadörer behövde inte Trump några ambassadörer som skulle ge hans kampanj glans. Clintons ambassadörer uppfattades som del av etablissemanget och eliten. Vilket troligen inte var någon fördel.
I en artikel i New York Magazine hävdar man också att kampanjen kan också tacka de falska nyheter som spreds och repeterades på Facebook. I USA använder 170 miljoner personer Facebook dagligen och nästan hälften av användarna får sina nyheter där. Dessa falska nyheter presenterades i användarnas på samma sätt som övrigt innehåll. I takt med att dessa falska nyheter sprids accelererar spridningen och Nymag jämför spridningen med DDoS-attacker mot vår IT-infrastruktur. De tar över den ”normala” politiska debatten.
Facebook har kontrat och menar att så är inte är fallet. Dels så lyfter de fram att deras användares förmåga att själv bedöma materialet. Mark Zuckerberg menar också att 99 procent av materialet är autentiskt.
Jag tror att vi i eftervalsanalysen kommer att få höra många röster som ifrågasätter algoritmerna. Redan har flera kritiska röster höjts som menar att algoritmerna bidrar till att förstärka en åsikt genom att se till att användarna presenteras för liknande innehåll. Eller oförmågan att hantera falska nyheter. Vad händer om algoritmerna missbrukas, eller användas av krafter som vill rasera det demokratiska systemen?
Men Trumps kampanj utnyttjade det utanförskap som stora gruppen i samhället känner. En klyfta som förstärktes av bilden av Trumps anhängare som målades upp, de beskrevs som den minst vassa knivarna i lådan.
Det är ett utanförskap som växer i Sverige och stora delar av Europa. Den politiska eliten och etablissemanget har tappat kontakten med dessa grupper. Stora grupper inte känner igen sig i den bild som målas upp av eliten. De känner inte igen sig i de frågor som etablissemanget diskuterar. De känner sig utanför och inte sedda. Trump såg dem och gav röst åt dessa grupper under valrörelsen. I Sverige ser vi klyftorna växa mellan stad och land, mellan välbärgade områden och städernas förorter.
Inför den kommande valrörelsen i Sverige så behöver de politiska partnerna vakna, kanske blev Trumps seger den väckarklocka som behövs. Säkerställa att de har förmåga att sprida sina budskap på Facebook och övriga sociala medier. Se till att de kan hantera ryktesspridning och falska nyheter. Men den stora frågan tror jag är hur vilken förmåga man har att häva det utanförskap och få dessa grupper att känna sig inkluderade och sedda.
/Björn Mellstrand
