Att vara Mr Bean

Det är bara inse. Vissa dagar är inte som andra. När du vaknar på morgonen är allt normalt. Frukosten är normal, müsli, yoghurt, linfrön och hallon. Duschen är normal. Kläderna sitter som de ska på kroppen. Och allt ter sig som det ska vara.

Du går till jobbet och vägen till jobbet är precis som den brukar vara. Ipodhörlurarna i öronen och musiken är precis lika bra som den ska vara. Just idag var det nog Kleerups ft Titiyo Longing for Lullabies som fick stegen att kännas lite extra lätta. Sedan framme vid målet. Och JMW var precis som det brukar vara. Dagen fortlöper och allt är ungefär som det brukar vara. 

Sedan inträffar det. Jag står och pratar inför ett antal människor. Seriös och kunnig. Och så en rörelse och helt plötsligt blir allt fel. Allt jag gör blir fånigt och fel. Mitt normala kroppspråk förvandlas till en engelsk komikers. Att ansluta en nätverkssladd till min dator leder till skratt. Att byta bild får folk att dra på smilbanden. Det är bara inse – idag är jag Mr Bean. Undrar om någon tar det Mr Bean säger på allvar. Eller är jag bara dagens underhållning på deras konferens.

Mr Bean 

Till toppen