Supervalåret 2014

Det är lätt att förstå att det finns en stor nervositet bland de politiska partierna inför det stundande året – 2014 har fått epitetet ”supervalår”. Under nästa år väljer vi såväl ledamöter till kommuner, landsting och riksdag som Europaparlamentet. 2014 står allt på spel för våra politiska partier.

Det normalt sett undanskymda Europaparlamentsvalet träder nästa år ur skuggan och blir ett eldprov för flera politiska partier. Utgången i Europavalet i maj kommer att påverka riksdagsvalet i september. Ett vinnande parti kommer ha medvind i den fortsatta valkampen. Och motsatsen, förlorarna går till vals med ett stukat självförtroende. Sämsta tänkbara situation är det nog för de partier som idag pendlar i närheten av fyra procent spärren, ett tappat mandat i Europaparlamentet ha effekt på förmågan att engagera väljare och valarbetare.

I dagarna fastställer flera av partier sina listor till Europavalet. Att flera partier inte väljer att satsa på dragplåster i denna kontext förvånar mig. Genom att låta engagerande kandidater så minskar riskerna.

Om ett parti gör ett riktigt uselt Europaval tror jag vi kommer att få se desperata försök att styra partiets skuta på rätt köl. Det skulle inte förvåna mig om någon av förlorarna kommer möta valrörelsen med en ny ledare i panikartat försök att nå över riksdagsspärren. Även om det är bara några få månader mellan valen så kommer man göra allt för att rädda sig kvar i riksdagen. Förnyelse i expressfart.

2014 kommer nog uppfattas av många väljare som en lång, lång valrörelse. Där det finns en stor risk att den politiska tröttheten kommer vara stor när det är dags för riksdagsvalet. Risken är stor att valdeltagandet därför blir lägre än vanligt tror jag. Och att det gör att partier som har lätt att mobilisera sina kärnväljare kommer göra bra ifrån sig. Medans de partierna som hela tiden är beroende av de delar av väljarkåren som är rörlig kommer få det svårare.

/Björn Mellstrand