Kommunikationsfenomen
Alla vi som åker kollektivt vet ju att det finns vissa regler hur man sätter sig på bussen eller på tunnelbanan. Har man bott i Stockholm tillräckligt länge så gör man det med ryggmärgen utan att egentligen tänka alltför mycket på hur det ska gå till. På bussen sätter sig alla vid fönsterplatserna först. När alla platserna är upptagna kan man fylla på vartefter. På tunnelbanan går det till på ungefär samma sätt. Om alla tre övriga platser runt omkring dig är lediga får någon sätta sig bredvid dig – men bara om platsen är vänd i färdriktningen. Det är viktigt! Men sitter man inte i färdriktningen och någon ändå sätter sig intill, vet man absolut inte vad man inte vad man ska tro. Totalt förvirrad och med en nära-våldtäkts-upplevelse vacklar jag av tunnelbanan vid Hötorget. Ingenting har hänt, men världen har blivit en aning mer komplicerad.
IZN