Bortkastat vimmel
En eller två måndagar varje månad när jag promenerar hem från JMWs kontor på Kungsgatan brukar kön ringla lång fram till rödamattan som leder in till biograf Rigoletto. Kamerablixtar, gratis popcorn, skådisar från Rederiet och Farmendeltagare som huttrar i kön. Det vankas filmpremiär.
En sak som slagit mig är att jag nu, efter snart 4 år på JMW, börjat känna igen personerna i kön till filmpremiärerna. Samma ansikten som rättar till det sista på frisyren innan de prickas av från listan och kliver upp på rödamattan framför 2-3 fotografer. Samma ansikten oavsett om det är premiär för hårdkokt amerikansk action, romantisk svensk komedi eller skräckfilm. Samma ansikten. Samma gamla skådisar, dokusåpadeltagare och vimmelproffs. Varför då? Vad får egentligen filmbolaget ut av denna typ av event? Ett gäng bilder i Hänt Extra är ju knappast rätt i målgruppen för Die Hard 5.
En gång frågade jag en bekant som jobbat med premiärer av den är typen. Svaret jag fick var att filmbolagen ser det som en bra del i mediemixen under lanseringsveckan. Bortkastade pengar känner jag. Det måste ju vara mycket mer värt för filmbolaget att låta ett hardcore fan gå på rödamattan in på Rigoletto till premiären än den där killen som sjöng i Melodifestivalen 1993. Anna-Karin på Weird Science är inne på samma spår efter sitt besök på premiärvisningen av Game of Thrones säsong 3. HBO Nordic hade i veckan bjudit in 200 gäster som Anna-Karin snabbt insåg inte brydde sig om varken Greyjoys eller Starks (viktiga familjenamn i serien). 200 personer som antagligen var där för att få lite gratis dricka och en bild på vimmelsajten snarare än för att entusiastiskt diskutera avsnittets innehåll vidare i sina sociala nätverk efter visningen. Enligt Anna-Karin verkar gästerna ha haft tråkigt. Det är inte bra för HBO. Anna-Karin som stort fan av serien blev irriterad och det verkar även andra fans som valt att följa både serien och HBO Nordic på Facebook ha blivit. Det är heller inte bra för HBO. Premiären ska ju vara en positiv upplevelse för fansen.
Självklart kan man inte bjuda alla. Det förstår jag. Men det känns som att filmbolag och andra företag som betalar för denna typ av event stirrar sig blinda på vimmelbilder med kändisar snarare än att skapa en upplevelse för den egentliga målgruppen. Det är i alla fall den känslan jag fick i måndags när jag lämnade kontoret och återigen såg samma ansikten köa in till ny premiär på Rigoletto. Varför inte satsa fullhjärtat på att skapa ambassadörer som kan och vill sprida vidare det man egentligen vill säga: att det här är en riktigt bra film som också du borde se.