SXSW-rapport: Big Data är som bacon
I slutet på förra året fick jag ett mejl som sa något i stil med ”Nästa år kommer allt handla om Big Data”. Jag ska erkänna att jag inte visste vad Big Data var då och kanske var det därför som jag glömde bort det, tills nu.
Om ni är Netflix-användare kanske ni, som jag, har börjat titta på serien House of Cards med Kevin Spacey i huvudrollen. Jag tycker den är riktigt bra. Som gammalt fan av The West Wing (Vita Huset), som gick på SVT för ett par år sedan, passar den mig som handen i handsken. Vi får följa det politiska fulspelet bakom dörrarna i Washington och Kevin Spacey är briljant i sin hänsynslöshet. House of Cards har fått ett väldigt bra mottagande i USA men också hemma i Sverige. Högsta betyg hos flera av TV-recensenterna. Och det finns faktiskt en teknisk förklaring till varför House of Cards mottagits så väl. Den förklaringen heter Big Data.
Netflix har producerat House of Cards utifrån vad vi som användare av deras tjänst sagt att vi gillar. När jag startade mitt konto på Netflix fick jag fylla i vilka preferenser jag hade för film och serier. Netflix ger mig sen löpande förslag på andra filmer som jag borde gilla enligt min profil. Självklart fick jag också möjligheten att få koppla på mitt Facebook-konto så att jag kunde se vad mina vänner tittar på. Sakta men säkert börjar jag mata in information om mig själv och vad jag gillar. Information som Netflix kan använda. Samma sak händer överallt på nätet när vi använder olika tjänster som Twitter, Instagram, Facebook, LinkedIn, AdLibris, Amazon osv. Och det är detta som kallas Big Data.
Under seminariet ”Data & gamification” på SXSW i Austin beskrev Jeremiah Owyang Big Data som bacon. I rå form är bacon sladdrigt och ganska äckligt. Du kan inte äta det för då riskerar du att bli sjuk. Men om du tillagar dina baconskivor blir de krispiga och goda. Samma sak med Big Data. För sig själv är det bara en massa information. Men om du börjar analysera den och använda den på rätt sätt får du en massa svar som gör att du kan ta bra beslut i kommunikationen eller produktutvecklingen. Precis som Netflix gjorde med House of Cards. Jag tycker att de tillagade sitt bacon väl.
Netflix använde data om vad en stor målgrupp av deras användare gillade att se på och producerade sedan en TV-serie utifrån det. En TV-serie som blev helt exklusiv för Netflix-användarna. Jag har inget problem med det. Jag och många med mig fick en väldigt bra serie att titta på. Resultatet, dvs House of Cards, gjorde det värt för mig att dela med mig av min data till Netflix. Och det är just detta, som Jeremiah Owyang kallade för ”the trade-off” som företag måsta ta i beaktning när de använder sig av Big Data. För hanterar man det på fel sätt, d.v.s. blir min ”trade-off” som användare för låg i utbytet av information jag lämnar ut så riskerar man att irritera och tappa sina användare. Ni har säkert alla drabbats av irriterande banners riktade till er någon gång. Det är för mig en dålig ”trade-off”.
Nu hoppas jag att 2013 kan bjuda mig på ett nytt House of Cards-case att njuta av. Big data som hanterats på ett bra sätt. Företagen har ett ansvar här. Tydlig kommunikation kring vad informationen kommer att användas till och en bra ”trade-off” kommer kunna göra gott för både tjänst och användare i längden tror jag.