Almedalen del 2 – Jag vill bli överraskad
Det är fantastiskt att så många opinionsbildare träffas här i Almedalen. Från olika delar av landet och den politiska palettens alla delar. Så många oväntade möten. Massor av nya impulser. Och en känsla av att ingenting är omöjligt. Men det är en chimär. Även om det äger rum tusentals möten. Och det finns en öppenhet och ett lyssnade som inte vi möter vid någon annan tidpunkt i Sverige så är resultatet hela tiden det väntande. Jag blir aldrig överraskad.
Trots de nya impulserna drabbas jag hela tiden av känslan att resultatet är det förväntade. Vi vet vad samtalen kommer resultera – status quo. Ska jag vara cynisk så känns det som om allt är förutbestämt. Som om allt dialogen bara är ett skyltfönster.
Jag längtar efter en överraskning. Något som får mig att tappa hakan. Ett utspel som inte hade drömt om.
Just nu består överraskningarna av vilka som är här eller inte här. Eller hur långsamt det tar att beställa och få maten och kaffet på Vinäger.
Stans bästa kaffe har jag hittat på Barista som dessutom serverar Fairtrade-kaffe och har något samarbete med FN-förbundet.
Björn Mellstrand