Twitter och #almedalen
Under Almedalen användes hashtaggen #almedalen på Twitter*. Under perioden 26 juni – 5 juli skickades 1 416 inlägg. Toppen skedde den 2 juli med 326 inlägg, dagen efter skickades det nästan lika många, totalt 303 så kallade tweets märkta med #almedalen.
Är det mycket? Jodå det är hyfsat mycket. Bland aktuella hashtags den senaste veckan så hamnar drygt 1 400 stycken på cirka 70:e plats bland tweets i hela världen samlade under en hashtag. Och då är Almedalen onekligen ett ämne med stark nationell koppling och avgränsad målgrupp. Men ser man till att det i Visby fanns cirka 380 journalister och minst det dubbla antalet pr-folk samt ett antal politiker som säger sig vilja jobba med sociala medier mfl kan man lätt räkna ut att det med lätthet skulle kunnat vara fler.
Men ändå låt oss jämföra med t.ex. Michael Jackson där hashtags för t.ex. #michaeljackson den senaste veckan haft 2 479 tweets och #mj haft 2 748 postningar. I topp ligger #iranelection med 27 297 postningar. Siffrorna kommer från Hashtags.org vid lunchtid idag den 7 juli.
Men tillbaks till Almedalen, #almedalen nominerades också till Hetast i Almedalen av pr-byrån Westander.
Tidningsutgivarna, TU nominerade sedan, överraskande nog, mig som symbol för Twittrarna till veckans mediemakthavare. Jag twittrade ju såpass mycket en dag att jag under en period till och med blev avstängd från twitter.
Så vad kan man egentligen använda Twitter till i Almedalen? Jo det kan användas för att t.ex.:
- Ge kunskap
- Ge analyser
- Debattera
- Ge andra möjlighet att följa det som sägs via realtidstweets
- Ställa frågor
- Puffa för seminarier , tal, tävlingar och nyheter
- Be om sällskap eller berätta om möten mellan människor
- Visa hur det är på plats genom egen beskrivning
- Förklara och tycka till om högt såväl som lågt
- Visa personlighet, skoja och bjuda på sig själv
- Länka till bloggposter, livesändningar, skrivna versioner av tal, artiklar inför och efter genomfört event
Allt det här gjordes. Mina exempel ovan visar det. Men det finns en aspekt nästan ingen konsekvent utnyttjade. Att i realtid föra en dialog med de som valde #almedalen som plattform för diskussion. Hade jag arrangerat seminarier eller varit partipolitiskt knuten hade jag säkerställt att:
- Parallellt med varje seminarium, tal borde det ha funnits sakkunniga som deltagit i alla de diskussioner, debatter och frågor som uppstod på Twitter.
- De engagerade, intresserade människorna som engagerade sig i de frågor som diskuterades skulle fått en chans till dialog och verklig debatt. Avsändarna borde använt plattformen för att t.ex säkerställa rätt fakta, rätt länkar eller helt enkelt bara ge mer information och prata med uppenbart intresserade. Ingen eller oerhört få gjorde detta.
Få jobbade också med rörligt material, det hade kunnat vara kortintervjuer före/under/efter och livesändning alternativt länk till inspelat material efteråt. Med tanke på den låga kostnadsbilden idag för att producera rörligt är det förvånande att så få tog den chansen. Enligt uppgift hade t.ex. TPB-seminariet över 1000 som tittade på livesändningen vilket säger en del om värdet av att erbjuda denna möjlighet.
Det var också alldeles för få som faktiskt valde att länka till t.ex. den skrivna versionen av tal eller publicerade sina presentationer i anslutning till seminarierna.
Är twittrandet mediamakt då? Klart det är, det är onekligen en plattform att sätta agendan och forma ett första intryck på. Inlägg som bedöms som intressanta skickas vidare-retweetas- av användare och når då än fler. Den potentiella räckvidden för en tweet når snabbt upp till 1000-tals läsare. Med t.ex. alla de journalister som fanns på plats var Twitter dessutom en möjlighet att snabbt nå ut även om du inte såg någon med ett blått pressband om halsen i närheten av dig. Och för de som inte kommit till Visby kunde Twitter ge ofta ge mer personliga och mångfacetterade perspektiv av vad som skedde.
Om jag ska summeras, och som visas av de exempel jag gett ovan, så är sociala medier i Almedalen en möjlighet:
- att göra det som sker på plats sökbart och delbart 24/7 med andra ord helt oberoende av tid och plats. Vilket innebär att deltagarna kan finnas på Visby lika gärna som i Kiruna.
- att fortsätta dialogen efter avslutat evenemang
- att puffa för egna efteranalyser som arrangör såväl som deltagare/åhörare
- att i realtid föra en diskussion via nätet med de som intresserar sig för det som sker under evenemangen (det har jag dock inte hittat exempel på)
Min analys är att inget parti eller intresseorganisation anlände till Visby med en genomtänkt strategi för sin sociala medienärvaro tillägg: som inkluderade mikrobloggande. Jag tror att i den mån det förekom någon närvaro så byggde det uteslutande på personligt engagemang och eget intresse hos enskilda individer för det nya medielandskapet. Inte som ett led i en långsiktig kommunikationsstrategi med nätet som naturlig del.
Almedalen är en fantastisk mötesplats som den är – utan sociala medier – men det är också så att de sociala medierna ger ytterligare en ingång till samtalen om politik och vår samtid. Och det är stort för de inblandade aktörerna.
Hashtagen #almedalen har visat att intresset är stort för de politiska samtalen även utanför Almedalen. Kul att så många deltog. Vi ses väl nästa år i – i något analogt eller digitalt sammanhang!
/Brit Stakston
*En hashtag är det ord man gemensamt väljer att använda i de tweets eller postningar man gör via twitter med prefixet #. Hashtags kan används under en kortare eller längre period via search.twitter.com. Den gemensamma märkningen av varje inlägg gör det dels lätt att följa alla tweets som görs i realtid dels blir de också sökbara och lätta att hitta även senare. En stor fördel är förstås att man ser allas inlägg, det vill säga även de man inte följer. Mer information om hashtags och andra tips om Twitter finns här.
UPPDATERING: Mycket riktigt, som Martin Lindvall kommenterar var självklart Twitterinläggen än fler från Almedalen eftersom många glömde eller inte visste om #almedalen. Valde att främst fokusera på hashtagen eftersom styrkan i att använda den ligger i att man med sån lätthet når så brett utanför sin vanliga krets av följare och under pågående event får överblick av samtligas synpunkter.
UPPDATERING 2: Stockholm-Mälarregionen påpekar mycket riktigt att de hade en backchannel för Twitter. Hur den användes t.ex. under seminarier etc och vad deras egna lärdomar var vore kul att ta del av, det känner jag tyvärr inte till. De kanske till och med gick in i tweets där folk tycker och tänker om saker som berör ens eget verksamhetsområde eller diskuterade i tweets under seminarierna, vilket jag hittills inte sett någon aktivt göra. Någon som vet? Kul initiativ hur som helst!