SXSW-rapport: What the katt?!
Jag har aldrig tyckt om katter. Det finns de som tror att de är smartare än hundar. Det är en missuppfattning som bygger på att katter är antisociala och ointresserade (på samma sätt som att man lätt luras att tro att den som sitter tyst under hela mötet är den smartaste i rummet). Med det i åtanke är det märkligt att närmare 500 übersociala och übernyfikna SXSW-deltatagare samlas i en sal för att titta på just katter.
Seminariet börjar med en kavalkad, ett medley av kattfilmer. Taket lyfter. Folk jublar, gråter och kissar på sig av skratt. Jag håller på att gå av. Kan omöjligt se det roliga i en katt som spelar piano eller bär en lustig hatt. Men i det här sammanhanget är det mig det är fel på. Det är jag som ska bort.
Jag sitter kvar. De som pratar heter Katie Hill och Scott Stulen och kommer från Walker Art Center. De är tillika skaparna av Internet Cat Video Festival. Projektet började som en del av ett treårigt experiment. Utanför konstcentrumet fanns en gräsmatta som man inte visste vad man skulle använda till. Inte helt oväntat kom man fram till att man skulle använda den till konst. MEN man bjöd in allmänheten att skapa. Att hitta på vad som helst så länge man följde några rätt självklara regler som att låta bli att tända eld på saker och så. Projektet döptes till Open Field.
Därpå följde aktiviteter som en workshop för barn där man lär sig att bryta sin in i bilar, en koreograferad kollektiv gräsklippning och en opera för hundar.
Och Internet Cat Video Festival.
Katie Hill föreslog det halv om halvt som ett skämt för projektgruppen. Skämtet blev av och närmare 10 000 personer dök upp på gräsmattan den 30 augusti förra året för att kolla kattfilmer på storbild. Materialet crowd-sourcades, över 10 000 bidrag nominerades och slutligen valdes 79 bidrag ut för festivalen.
Så varför blir det här en succé?
För att det är dumt. För att det är kul. För att katter och kattfilmer är det bästa som finns för väldigt många. Katie berättar att de hade väntat sig hög efterfrågan på nytt material till festivalen, sådant som inte redan fanns på nätet. Men det blev tvärtom. Det var klassikerna man ville se. Vi känner oss bekräftade när andra tycker om samma saker som oss själva. Vi gillar att skratta tillsammans. Scott säger också att om detta bara varit en ironisk kommentar, ett hån mot ett fenomen i tiden, hade det aldrig blivit så stort. Katie och Scott arrangerar festivalen för att de älskar kattfilmer. Och älskar människor som älskar kattfilmer. På riktigt.
Idag gästspelar Internet Cat Video Festival på olika platser i världen. Nästa stopp är Hawaii. Under seminariet ställer sig en kvinna upp och erbjuder sig att hjälpa till med att ta den till London. Jag tänker att jag ska ringa Whiskas när jag kommer hem och diskutera ett upplägg för Sverige. Eller så skriver jag en bloggpost istället.
Det pratas mer. En hel del ordvitsar på temat katt vilket alltid tilltalar en göteborgare. Det blir mer kattfilmer. Jag kommer på mig själv med att le åt Grand Prix-vinnaren från festivalen. (När jag ser om den på kvällen är humorn åter borta. Igen, saker blir roligare när man är tillsammans.) Vi applåderar och jag lämnar föreläsningen. På vägen ut passerar jag den lilla pop-up bokhandeln där titlar som ”Think like Zuck” och ”Ninja innovation” går som smör i solen. Jag tänker att de som som kommer att skapa nästa Facebook är personer som aldrig skulle ta i en sådan här bok ens med tång. Precis som att teoretiska studier om kreativitet aldrig genererat en enda kreativ idé.
Ute på gatan fyller det på med självutnämnda nördar. Chilin kokar i restaurangköken och lokalbefolkningen är så hipster att Sofo känns Dressman i jämförelse. I detta ögonblick bestämmer jag mig för att lämna JMW. Jag ska satsa helhjärtat på min nya digital startup: Skrattr. Konceptet är givetvis genialt, en digital matta av bakgrundsskratt på vilken man kan skicka ut vad fan man vill. För 140 tecken och lo-fi filter i all ära, det är ändå det sköna, gemensamma garvet som bäst håller oss samman. Vi ses på SXSW 2014. Då är det jag som håller öppningstalet.