Forskare visar att sociala medier var marginella i valrörelsen

Fick möjligheten att ta del av några nya forskningsresultat från valrörelsen som Demokratiinstitutet-DEMICOM vid Mittuniversitetet presenterade  i Riksdagen häromveckan. Stor glädje att få träffa alla de forskare som jag det senaste halvåret följt och inspirerats av.

Adam Shehata presenterade en panelundersökning* som  visade  hur de sociala medierna använts under valrörelsens sista månad som bekräftar bilden som funnits i media efter valet att de sociala medierna varit av marginell betydelse för valrörelsen 2010.

Här kan vi se andelen som använt olika former av sociala medier minst en gång i veckan under valrörelsens sista månad:

  • 8% har läst en blogg som handlar om samhällsfrågor och politik
  • 1% har följt någon politiker eller något politiskt parti via Twitter
  • 4% har följt någon politiker eller något politiskt parti via Facebook.

Klicka på bilden för att se fler alternativ.

Adam Shehata visade också vilka de viktigaste informationskällorna var för paneldeltagarna och TV hamnar i  topp 47%, sedan följer dagstidningar 24% och internet på tredje plats med 13%. Samtal med vänner och bekanta visar överraskande låga siffror här, 4%. Det är intressant att sätta i relation till Nielsens förtroendebarometer. Se bilden nedan för samtliga alternativ.

Adam Shehata summerade sin dragning med att konstatera att traditionella medier fortfarande dominerar och att sociala medier hade marginell betydelse- Det finns en ökad användning, men inom en begränsad grupp.

Under samma seminarium konstaterade Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall under punkten ”Partiernas valrörelse” att valrörelsen spelar stor roll för valutgången och att det i hög grad var en medialiserad valrörelse. Lars Nord visade också vilka medier partierna själva anser är viktigast.  I fallande ordning anger de radionyheter, tv-nyheter, debatter, dagspress, lokalpress som några av de viktigaste medierna.

Se alla alternativen här:


När partierna sedan anger hur viktiga olika former av direktkommunikation är  lyfter de fram TV-reklam som viktigast tätt följt av valstugor, dörrknackning, radioreklam, dagspressreklam, SMS och valaffischer för att nämna några. Alla alternativen syns här:


Intressant var också det Lars Nord berättade om partierna och Internet:

  • Stor skillnad i hur partierna värderade nätets betydelse.
  • FP och S mest skeptiska till nätet jämfört med traditionella medier, medan KD och SD mest positiva.
  • Alla partierna anser det viktigt att använda nätet för att underlätta intern kommunikation, mobilisera väljare och väcka intresse för partiets aktiviteter
  • Framförallt V, och i viss mån C och FP, något mer skeptiska än övriga till nätet i dessa avseenden

Jesper Strömbäck tog vid efter Lars Nord och berättade mer om den medialiserade valrörelsen. Mycket intressant och de preliminära siffrorna** visar att det huvudsakliga temat  i artiklar tre veckor före valet var ”Valrörelsen” 32% följt av ”Debatter och utfrågningar” 13% och ”Opinionsmätningar 9%”.

Jesper Strömbäck visade också siffrorna avseende andelen artiklar/inslag där spelgestaltningar av politik dominerar över sakgestaltningar där man i jämförelse med 2006 kunde se att de totalt sett ökat från 49% till 62%.

Detta stärker alltså politikernas egen bild som framkom under Eftervalsdebatten som Publicistklubbens arrangerade där medierna kritiserades för att fokuserat för mycket på spelet och för lite på politikens innehåll. De pratade också om hur opinionsmätningarna dominerat. Därför var Jesper Strömbäck resultat intressanta resultat rörande detta. Där han skiljer på nyheter som refererar till eller redovisar opinionsmätningar.   Andelen nyheter som refererar till opinionsmätningar har ökat från 23% valrörelsen 2006 till 33% i år. Däremot andelen nyheter som redovisar opinionsmätningar har bara ökat någon procentenhet, från 117% år 2006 till 120% år 2010. Han redovisade också siffror för eventuell partiskhet genom att se på förekomsten av de olika partierna  i artiklar och inslag och annat spännande. Ser framemot att läsa mer om detta på  Jesper Strömbäcks blogg och i andra sammanhang.

Marie Grusell presenterade sedan under rubriken ”Sociala medier – en ny kanal att nå väljare?” en bild av hur twitter använts av politiker. Här visades bland annat:

  • att twitteraktiviteten ökade i samband med tv-debatter
  • att miljöpartister var de flitigaste twittrarna
  • att Gudrun Schyman var den överlägset flitigaste twittrande partiledaren
  • att tweetsen från Gudrun Schyman och Göran Hägglund bygger på dialog
  • att tweetsen från från partikonton till största del var monologer

Marie Grusell summerade att partierna fortfarande har ett massmedialt synsätt, pratar till väljarna snarare än med väljarna och reflekterar över att:

  • I årets val har sociala medier främsta funktion varit internt varumärkesbyggande
    (samla de redan lojala)
  • Enskilda politiker/personer har fått genomslag
  • De flesta politikerna behärskar ännu inte och utnyttjar inte fullt ut alla möjligheter som finns i de sociala medierna

Jag ser verkligen framemot det fortsatta arbetet av DEMOCOM, Adam Shehata, Lars Nord och Marie Grusell samt Jesper Strömbäck. Det här var ju de första preliminära resultaten och det finns anledning att fortsätta följa detta av många anledningar.

Dessutom kommer det bli kul att följa Anders Olof Larsson, Uppsala universitet som berättade om sin forskning om twitter och hashtaggen #val2010 under Internetdagarna. Den som visade att hälften av samtliga tweets under den hashtaggen sändes på valdagen….nu ska han dyka ner i tweetsen vilket blir intressant att  följa.

Min egna tankar om valrörelsen 2010 finns summerade här under rubriken ”Alliansen förlorade majoriteten i de sociala medierna”.

/Brit Stakston

* Panelerna i DEMOCOMs undersökning:

Fyrstegspanelen
– Stratifierat urval på 4010 personer ur Synovates Internetpanel
– Maj (67%); Juni (50%); Augusti (48%); September (35%)
• Tvåstegspanelen
– Stratifierat urval på 1900 personer i Synovates Internetpanel
– Augusti (69%); September (51%)
• Syftet att studera förändringar
• Validering av resultat med tvåstegspanelen

** Den medialiserade valrörelsen:

Undersökningen omfattar nyhetsjournalistiskt bearbetade artiklar och inslag i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Rapport, Aktuellt och TV4 Nyheterna under de tre sista veckorna före valet.
Undersökningsenheten är hela artiklar eller inslag.

De siffror som redovisas här är preliminära. För att säkerställa att kodningen har gjorts rätt kommer interkodartester att göras, och de kan eventuellt innebära omkodningar och att vissa resultat förändras.

Till toppen