SD visar vikten av strategier för nätet och främlingsfientlighet
Två saker vi kan vara överens om är att det faktum att Sverigedemokraterna nu finns i riksdagen innebär högsta prioritet på fortsatta nätstrategier för partierna och ett blocköverskridande arbete mot främlingsfientliga strömningar.
Är det inte så att det strategiska valet för att inte ta debatten i grunden har handlat om insikten och rädslan om att det brett bland svenska befolkningen finns fler än de som röstat på Sverigedemokraterna som tycker att integrationspolitiken fallerat. Den frågan måste partierna våga hantera och ta debatten runt nu. Erkänna att delar av integrationspolitiken inte fungerat alls. Erkänn fel och visa på lösningar. Lägg upp nya strategier med en tydlighet om vilken människosyn som finns i grunden gemensamt hos Alliansen och de Rödgröna runt integrationsfrågor. Visa hur fel Sverigedemokraterna har trots de fakta de stöttar sig mot. Annars finns det risk för att Sverigedemokraterna nu får en legitimitet som ger dem än fler sympatisörer. Integrationspolitiken är till delar en katastrof. Det vet vi alla. De som är missnöjda med det måste se att de blir lyssnade på.
Vi kan också konstatera att Sverigedemokraterna lyckats mobilisera sina väljare genom klassiskt valarbete på plats runt om i landet matchat med ett aktivt nätarbete. Ett faktum är att ett ganska litet antal människor med förmåga att använda nätet har totalt dominerat t.ex. tidningarnas kommentarsfält under årets valrörelse. De etablerade partierna har varit fullständigt osynliga vilket är ett problem i relation till alla de tysta läsarna som finns. De som inte kommenterar, men läser och noterar. Sverigedemokraterna har förstått att kommunikationen med sina väljare kan följas upp på nätet.
Igår morse i SVTs ”Sverige Röstar” nämner även Peter Wolodarski att vinnarna på nätet är Sverigedemokraterna. Jag håller med och flatheten inför deras tydliga strategier för sin nätnärvaro har länge varit bekymmersamt på många nivåer. Som jag skrev igår. Sociala medier har varit en framgång för valet 2010. Inte nödvändigtvis för att partierna lyckats utan för att de gett väljarna verktyg att veta mer, mobilisera och engagera sig. Och ja, även de sverigedemokratiska väljarna det ser vi i det valresultat vi har att hantera.
Summerat tre faktum att hantera:
1. En politisk vardag som är hård. Snabbt kommer Sverigedemokraterna inse att det vanliga politiska arbetet är långt från det arbete de föreställer sig att det är. Hårt arbete med förmåga att sätta sig in långt många fler frågor än integrationspolitiken. Utan att vara för fördomsfull tror jag det kommer bli ett faktum som kommer pressa dem till att avslöja sig. De kommer dessutom initialt att bemötas av bittra förlorare och ständigt hårdbevakas av medier. De närmaste dagarna kommer varje kandidat att granskas från topp till tå. Här kommer nog både en och annan kandidat valsa fram genom riksmedia.
2. Nätet som sammanhållande plattform för mobilisering. Trots att det är troligt att enskilda sverigedemokratiska politiker snabbt kommer att göra bort sig med hänvisning till ovanstående kommer de ha en plattform att fortsatt centralt hålla ihop partiet och det är självklart nätet. Lär och förstå hur de arbetar. Hantera det. Avskeda inte eller tryck undan socialamedieredaktörerna. Tvärtom ta omtag på sättet att arbeta med nätet och inse att fler av politikerna själva måste bli lika vassa på att ta debatten på nätet som de varit den senaste veckan i valstugorna. Nätet måste prioriteras. Inte som reklamstuga utan för strategiskt partiarbete.
3. Blocköverskridande strategier för integrationsfrågor. Det går inte att sopa den här frågan under mattan längre. Erkänn gemensamt att en hel del runt integrationspolitiken inte varit helt lyckad. Det förändrar dock inte våra värderingar och människosyn. Det här måste man blocköverskridande slå fast och jobba tillsammans med att visa. Visa att Sverige inte är ett rasistiskt land.
/Brit Stakston