Retorikskolan del 2

Det finns två sätt att se på retorik. Antingen ser man det som en teknik eller ett förhållningssätt. Väljer man att se det som en teknik, kan man enkelt tratta ner det till att bli presentationsteknik med stilfigurer och allt vad det innebär. Något man klistrar på en produkt (tjänst eller whatever) för att dölja brister eller framhäva något positivt. Det här sättet att förhålla sig till ämnet är vanligast, men begränsar även hur man kan se på retorik.

Väljer man att se retorik som ett förhållningssätt öppnas det istället upp för fler möjligheter och man blir inte begränsad till specifika områden. Vad man då istället bör akta sig för är storhetsvansinne. Som vid de flesta tillfällen är det sällan någon bra idé att hävda att man kan allt. Vad jag menar är att retorik är en förhandling eller argumentation som alltid pågår och något man bör förhålla sig till.

Ett aktuellt exempel (med tanke på vecka) är hur mode visar kulturtillhörighet. Kort och enkelt beskrivet kan man säga att sättet att klä sig är en argumentation. Att det finns en eller flera anledningar till att man väljer att klä sig i ett specifikt varumärke, klädtyp eller materialtyp och att detta signalerar en mängd med saker. Att man tar ställning och handlar retoriskt. Om man lyckas är en annan femma, och dessa aspekter kan vi gå in mer på senare.

Genom att vidga betydelsen för vad retorik är och ständigt tänka i de banor som Aristoteles och hans polare ritade upp öppnar sig många vägar för att se på och ta sig an kommunikationsproblem. Utan att låsa sig vid någon disciplin eller kanal kan man samlas kring en retorisk kärna och på så sätt vidga betydelsen utan att just kanal eller disciplin blir huvudpoäng.

/Magnus