Nyckelhål, svanar och sigill . . . och nu CO2-ekv?

Livsmedelsdagarna arrangerades av Livsmedelsföreningen i slutet av förra veckan. Årets tema var Klimatmat – för en hållbar utveckling.

Bland annat diskuterades för- och nackdelar med den kommande tilläggsmärkningen för klimat  som Krav och Sigill planerar lansera i maj 2008. Den är tänkt som ett stöd för konsumenter för att kunna välja den produkt som haft minst klimatpåverkan. Undersökningar  visar att 73 procent av svenska konsumenter alltid eller ofta skulle välja klimatmärka matvaror om det var möjligt.

Klimatmärkningen kommer att omfatta även transporter och blir en tilläggsmärkning till de andra certifieringssystemen som ställer miljökrav. Hur märkningen ska se ut är oklart men så snart man kommit upp i cirka 200 varor tror man att den kan lanseras.

Johan Ununger från Saltå Kvarn å sin sida menar att detta blir en alltför stor pedagogisk uppgift i relation till kunder om den ska vara verkningsfull. Bland annat för att det är så komplicerade samband mellan klimatet och maten. Växthusgaserna inom livsmedelsindustrin är ju inte bara koldioxid utan även metan och lustgas. Till exempel blir potatis, med den planerade klimatmärkningen, ett bättre alternativ än en liter mjölk. Men potatisen är ett sämre alternativ om man adderar tillagningsprocessens klimatpåverkan. Tar man inte med konsumentens tillagning så missar man en viktig del, det blir ju bara halva svaret och det konsumenten behöver är kanske just en helhetsbild.
 
Efter de här dagarna är det ännu tydligare hur stor livsmedelskedjans klimatpåverkan är. Klimatpåverkan och miljöfrågor är kärnkompetenser för de här företagen och inget de ägnar sig åt för att det råkar vara en het fråga överallt just nu. Många inom branschen har aktivt arbetat med de här frågorna i 30 år, men aktörerna är många och ansvaret stort. Livsmedelsbranschen svarar för 25% av växthusgaserna och 20% av energiförbrukningen.

Det är också här vi konsumenter enkelt kan bidra genom våra egna val i vardagen. Konsumentmaktens kraft är stor, vi kan själva bidra till minskningen av växthusgaser genom vad vi väljer att stoppa i munnen.

Brit