Fetmatrenden

Mer idrott i skolan efterfrågades på DN debatt under sommaren och frågan följdes upp i bla Svenska Dagbladet. TV-tablåerna är fyllda med program som berör samma fråga även om det ofta görs lite snaskigare. Feta barn-frågan är het.

Vad ska vi göra då? Hela befolkningen i Europa blir ju faktiskt allt fetare.

Men ibland blir man trött på att alla frågor ska läggas i knäet på skolan.

Skolan ska också lära barn att läsa, skriva och räkna. Värdegrundsfrågor som demokrati, jämställdhet, mångfald och är andra tunga frågor som skolan måste jobba med. Mobbing och rasism är ”vardagsproblem” som skolan hanterar. I sitt dagliga arbete har den enskilde läraren ansvar för allt detta.

Och nu ska idrottsläraren lösa problemen med barnfetman. Kommer en timme extra varje dag på skolschemat hjälpa? Vilken timme ska tas bort? Och hur ser egentligen elevens verklighet ut, utanför gympasalen?

En timme mer idrott för att sedan kanske gå till hem- och konsumentkunskapen och lära sig baka muffins? Eller för att på eftermiddagen gå ner till skolcafeterian och köpa godis och läsk?

Handlar det inte också om:

• Alla pedagogers ansvar att inte introducera vanan med sockerstinna alternativ på mysstunderna på dagis och skola. Mys är förknippat med socker idag.
• Övriga ämneslärare som i större grad bör koppla sin egen undervisning till det eleverna lär sig om hälsa under idrotten. Kunskapsmål för hem och konsumentkunskapen berör tydligt viktiga delar av detta och är viktiga komplement till idrott och hälsa. Men även svenskundervisningen och samhällskunskapen kan enkelt fyllas med hälsorelaterat innehåll för att nå kursplanemålen t.ex. medieanalyser av vad som styr konsumtion (varför dricker vi helst läsk och äter chips och pizza trots att vi vet hur osunt det är) eller den ojämna resursfördelningen i världen (att vi en vanlig dag får äta 4 gånger samtidigt som 4 miljoner svälter i Zimbabwe).
• Varför inte arbeta mer med alternativa pedagogiska former. Måste all övrig undervisning bedrivas stillasittande?
• Föräldrar har förstås också ett stort ansvar och så småningom bär individen själv det egna ansvaret för sin egen hälsa.

Det krävs nog mer än en timme extra idrott per dag. Ge hem- och konsumentkunskapen större plats och involvera fler arenor än gymnastiksalen.

Handlingsberedskapen som unga behöver bli baserad på en större kunskap om sambanden mellan kost, intag och vilka faktorer som trender, mediepåverkan etc som styr deras konsumtion av t.ex. sötsaker och snacks. Övervikt och fetma handlar om att jobba mer med helheten.

För överviktiga Sara eller David kommer inte självklart få hjälp med sina viktproblem av ytterligare en timme mer undervisning i idrott och hälsa. Säkert inte utan att innehållet blir ett annat än vad det ofta blir idag och utan en helhetssyn. Annars glömmer bara Sara och David gympapåsen ytterligare en dag och går hem och bakar de muffins de lärt sig baka på Hem- och konsumentkunskapen.

BrS