En blogg till om nyfikenhet…

Vi lever i en värld av ständiga förändringar. Vi lever i ett medielandskap som blir allt mer komplext. Och svårbegripligt. Människors konsumtionsmönster och beteenden förändras från en månad till en annan. Den unga generationen lär den äldre. Nya trender får snabbt genomslag. Nya kanaler slår igenom över en natt.

På några få år har vi fått lära oss att bland annat bloggen öppnat dörren för medborgarjournalistik. Communities möjligheter att bland annat bygga nätverk. Microbloggens genomslagskraft. Wikis styrka i att dela kunskap. Etc. Etc. Det nya medielandskapet utmanar oss och ställer nya krav. Värderingar och förhållningssätt som tidigare var perifera har blivit centrala. Transparens. Äkthet. Genuinitet.

Att som kommunikatör navigera rätt när kartan ständigt förändras kan uppfattas som en omöjlighet. Självklart är det en utmaning som ställer krav. Krav på ett nytt förhållningssätt till sin uppgift. Det är kanske förmätet att säga att gamla sanningar inte gäller längre. Men när förutsättningarna förändrats så finns inte längre den grund som de gamla sanningarna vilade på.

Som kommunikatör blir en av våra viktigaste uppgifter att just läsa kartan i nuet och hela tiden göra en bedömning av vägen som ligger framför oss. Ha förmåga att anpassa kommunikationen till nuet och morgondagen. Göra korrigeringar och anpassningar till den nu rådande och kommande situationen. Det ställer krav på en omfattande omvärldsbevakning. Vi måste vara intresserade av vår verklighets omvärld. Våra konsumenters värld – vilka frågor upptar deras agendor i nuet? Vem påverkar dem? Vad påverkar dem?

Som kommunikatörer är nyfikenheten vårt viktigaste arbetsredskap. Om vi professionaliserar nyfikenheten skaffar vi oss kunskap vad som är på gång. Vi måste vilja andas morgondagens luft redan idag. Vi måste drivas av att få reda på det som morgondagens nyheter redan idag. 

Björn Mellstrand