Då kändes resan så lång. Omöjlig.

FN förklarade åren 2005-2014 som en dekad för utbildning för hållbar utveckling vars ambitioner var relevanta långt utanför skolans verklighet.

Då kändes resan så lång. Omöjlig.

Men idag är läget helt annorlunda; CSR-frågor prioriteras av företag, Al Gore, Oljekommissionen, WWF och en mängd andra frivilligorganisationer har satt mer än isbjörnarna och smältande glaciärer i centrum, media har fokuserat på klimatfrågan med allt ifrån ”tio i topp-listor” för ett mer miljövänligt vardagsliv till 24-timmars sändningar från Live Earth-galan och nu senast Andreas Carlgrens dominans i Almedalen med en diskussion om bensinspris på 20 kronors nivå.

Det är nog mer än ett regisserat tillfälligt miljöfokus. Det fortsätter bubbla. Nu börjar de ekonomiska och sociala perspektiven lyftas in i diskussionen om vad som är hållbara framtida lösningar. Sambanden syns mer och mer för alla. Det vilar på början till något spännande; en helhetssyn som skapar en handlingsförmåga på individ, företags- och organisationsnivå och som kommer att påverka oss.

Utmanande och en stor möjlighet för oss i PR-branschen. Omvärldskontroll och nätverkande får nya dimensioner. De kommunikationsråd vi ger kommer att bli allt mer komplexa och krävande. Förmågan att kunna lägga ett pussel och se utanför kundens traditionella ramar blir ännu viktigare. Annars blir kunden snabbt omsprungen av de som vågar se styrkan av samverkan med andra och som söker nya spännande konstellationer i syfte att finnas med i en helhet.

BrS