Brevets återkomst i Facebook?

Hur länge sen är det du satte dig och skrev ett brev? Sådär ungefär ett A4 eller två för att berätta vad du gjort under den senaste veckan. Utan länkar till någon annanstans, utan att känna behovet av att provocera, vara putslustig eller göra smarta betraktelser. Bara ett vanligt brev.

Hei Brit,

Åsen står det til med deg og sønn, er bra håper jeg. Her er det bare bra, ja jeg fikk feber i går så jeg var ikke på jobb i går, men får håper det går over i løpet av påska, for det er jo så fint å være ute i , er jammen gått at våren kommer hit og, får dere har vel hatt våren ei stund allrede med god temperatur og sitte ute på cafer og kose dere, det er fint når det blir slik framover.

……….och han fortsätter om sitt vardagsliv

Klem fra Tore

Jag får såna brev. En två tre stycken i veckan av olika människor. På Facebook. Jag återkommer strax till dessa brev. Det är kanske där vi hittar en nyckel till framtiden för Facebook 😉

I fredags skedde en sammankomst kallad Facebookgarage där en del av oss ”sociala medier nördar” deltog. Med utgångspunkt från att jag själv är ett resultat av ett ungdomsutbyte och dessutom ägnat 12 år av mina yrkesverksamma åt utbyten och kommunikation valde jag att göra en återkoppling till detta. Publiken bestod ju til stor del av unga utbytesstudenter. Det gav mig chansen att resonera om hur våra kulturella värderingar påverkar hur vi kommunicerar och förstår varandra. Ett förhållningssätt och en insikt som jag har stor nytta av idag i mitt arbete som guide eller tolk mellan de analoga och digitala värderingarna som styr vår syn på de sociala medierna.

Läs mer om Facebookgarage hos Researcher som livebloggade men kolla också in hans egen dvs Niclas Strandhs presentation som han höll under kvällen om framtiden. Det finns kloka och spännande resonemang där som han bör fördjupa och fortsätta teoretisera kring. De antropologiska eller kanske mer beteendevetenskapliga resonemangen är extremt intressanta utgångspunkter för analysen av vårt förhållningssätt till de sociala medierna.

Under fredagen diskuterade vi också Facebooks framtid, vad behövs för att nätverket ska utvecklas eller kommer det så sakteliga dö nu? Vi landade i att Facebook kommer att finnas kvar även efter att vi trötttnat.

”Vi nördar är ju redan på nästa grej så länge det nu är kul”, som Niclas sa under sin dragning om Digital Nomads vs Digital Settlers.

Tillbaks till mina brev. Mina brev kommer från gamla bekanta i 40-50 års åldern, män som inte hört av sig på flera år som använder datorn som skrivmaskin eller som bläckpenna och brevpapper. Kan vara min kusin eller någon gammal vän som man tappat kontakt med. Det är en poäng att det är just män. Kvinnor har alltid ägt skriftspråket mer.

Brevet jag fick igår påminde mig om den styrka som Facebook, oavsett vad man tycker om tjänsten idag, har genom sin enkelhet. Att Facebook verkligen nått fram till nya målgrupper av användare av sociala medier. Vi har ju ofta talat om just den pedagogiska poäng som ligger i att så många kan relatera till sociala nätverk genom just Facebook. Men mitt lill privata brev gjorde det så tydligt hur ett socialt nätverk tilltalar och kan vara till nytta även för den generation som vuxit upp utan dator (och inte ens idag behöver en sådan för sitt arbete) men ändå blir ett användbart verktyg i vardagen för kommunikation, en enkl och raffinerad form av skrivmaskin 🙂 För kommunikation människor emellan.

Och jag är glad över mina brev även om de inte längre dimper ner innanför min lägenhetsdörr.

/ Brit Stakston