BEFRIAD ZON: Kunskapsbyggande hos dagens unga

Idag är det Sveriges nationaldag men det är också D-Day, dagen då de allierade landsteg i Normandie 1944. Min son är 12 år och har sedan april deklarerat att han skulle kliva upp klockan 07.00 och ha en tyst minut för alla de alllierade som dog den dagen.

Mycket riktigt klockan 06.45 klev han upp och var sedan vid 07.00 tyst i hela 10 minuter. Historiens vingslag fanns verkligen där vid köksbordet när han senare berättade för mig om sin ceremoni. En 12-årig pojke som 64 år senare sitter högtidligt och ägnar några minuter åt att reflektera över de människor som dog den där gryningen för så många år sedan var en vacker bild över hur människors liv påverkar varandra långt fram och långt bak i tiden. Ofta glömmer vi bort det.

Visst det finns i vår familj en närhetsfaktor som kanske väckt hans intresse särskilt mycket (men han gillar all historia). Hans morfar och mormor är födda på 30-talet, de var barn under andra världskriget och har många och levande historier från den här tiden. Hans morfar är norsk och kan berätta om när tyskarna kom in den lilla by han bodde i. Hans mormor är österrikiska. Hennes far dvs min morfar var polis och skrevs automatiskt in i Hitlers armé när Österrike ockuperades och skickades efter kriget i sovjetiskt fångläger.

Det människor gjorde mot varandra under den här tiden har fått honom att ställa många frågor om hur man tänker när man låter en person bestämma sig för att utrota så många människor och hur han lyckades med det. Varför inte alla andra grep in och hindrade det som skedde är en fråga som han ägnat många timmar av frågor, samtal, efterforskningar och museibesök åt.

Idag hade vi picknick i Hagaparken och läste böcker i skuggan under några träd. Han läser just nu Fältmarskalks Montgomerys memoarer och vi kom att prata om böcker vs läsupplevelser på internet. Det stod helt klart för honom att böcker var det allra bästa som finns att läsa. Särskilt i badet, i sängen, på tåget, i parken och på flygplan sa han. Hellre än att läsa på datorn.

-En bok är något helt annat man får känslan av själva historien när man har boken i sin hand, sa han när han skulle försöka förklara för mig vad som är så bra med böcker.

– Internet då, undrade jag.

– Ja men du vet när man läst ut boken och som t.ex. den här som är gammal, det kan ju hänt nya saker, man kan ha hittat nya fakta. Allt det hittar jag på internet. Så gör jag i alla fall, jag letar efter fakta, internet uppdateras hela tiden. Eller så kan jag ställa frågor om sånt jag undrar över på Skalman* eller så, sa han.

Ett enkelt exempel på hur livet ser ut för en digital vana som vuxit upp med den nya tekniken. Att man med glädje kastar sig över alla former av kunskapskällor. Allt ifrån upplevelser på museum, muntliga berättelser människor emellan och nerskrivna källor oavsett kanal. Alla är de lika viktiga pusselbitar i kunskapsinhämtningen och lika naturliga delar som alla kompletterar varandra. Som sagt det är inte antingen eller vi pratar om, det är både och.

/Brit Stakston

*Skalman är ett historiskt forum med taglinen ”Information not shared is lost” där man kan ställa frågor och få svar från experter. En helt fantastisk kunskapskälla!